··

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi
Bakgrund

Hur Europa betalar för Ukraina, vad EU får göra till sjöss och vad Washington vill lägga till

Europa finansierar Ukraina med räntan på ryska reserver som unionen har valt att inte konfiskera. Till sjöss används ett annat verktyg: en flaggkontroll enligt artikel 110, som låter ett örlogsfartyg stoppa ett tankfartyg men inte behålla det. I augusti röstade USA:s senat för en tredje väg, tullar mot länder som köper rysk olja.

Rysslands frysta reserver har gett 8 miljarder euro i ränta, enligt kommissionen, och 1,4 miljarder av dem fördes över den 3 augusti 2026. Den 2 augusti bordade ett italienskt örlogsfartyg ett sanktionerat tankfartyg väster om Pantelleria och kontrollerade dess flagg.
Hur Europa betalar för Ukraina, vad EU får göra till sjöss och vad Washington vill lägga till

Av de ryska pengarna använder Europa räntan, inte själva reserverna. Den ryska centralbankens tillgångar ligger frysta inne i EU, och de kassabehållningar som uppstår när värdepapperen förfaller växer hos värdepapperscentralerna som förvarar dem. Kommissionen säger att räntan inte tillhör Ryssland, och rådet har beslutat att nettovinsterna ska gå till Ukraina. Den 3 augusti 2026 tog EU emot 1,4 miljarder euro av den, den femte överföringen i ordningen, och sammanlagt har tillgångarna gett 8 miljarder euro enligt kommissionen.

Nittiofem procent av de pengarna går via Ukraine Loan Cooperation Mechanism, som hjälper Ukraina att betala skulder landet redan har: unionens makroekonomiska stödlån och G7-långivarnas ERA-lån. Resten, 5 procent, går till den europeiska fredsfaciliteten. Lånet på 90 miljarder euro som Europeiska rådet enades om i december 2025 är en annan sak. Den första delbetalningen på 3,2 miljarder euro gjordes den 25 juni 2026, och Ukraina betalar tillbaka först när landet får skadestånd. Rådet kallar själva frysningen tillfällig och reversibel.

EU:s 21:a sanktionspaket, antaget den 23 juli 2026, förde upp 41 fartyg utöver de 632 som redan var sanktionerade, och kriterierna träffar nu även fartyg som betjänar de uppförda. En uppföring stänger fartyget ute från EU:s hamnar och tjänster. Till sjöss stoppar den ingenting. Att gå ombord är uppgiften för EUNAVFOR MED Irini, en insats som inleddes 2020 för att genomföra FN:s vapenembargo mot Libyen. I mars 2026 gav EU insatsen en ny uppgift, att kontrollera tankfartygens flaggor, och den bordade sitt första tankfartyg i början av maj.

Artikel 110 i FN:s havsrättskonvention tillåter inte bordning för att verkställa sanktioner. Den tillåter bordning bara vid skälig misstanke om sjöröveri, slavhandel, otillåten radiosändning, att fartyget saknar nationalitet eller att det i själva verket har samma nationalitet som örlogsfartyget. Miro Sedlák, i en analys för Center for European Policy Analysis, kallar en tvist om nationaliteten den säkraste rättsliga grund som lagen erbjuder. Ett tankfartyg som Kamerun hade strukit ur sitt register var statslöst när det bordades, och ett statslöst fartyg får bordas av vilket örlogsfartyg som helst.

Den 2 augusti 2026 bordade ett italienskt örlogsfartyg i insatsen det kamerunflaggade Toa Payoh, och Italiens försvarsministerium säger att bordningen skedde i överensstämmelse med artikel 110. Sedlák uppskattar Rysslands oljeinkomster i juni 2026 till över 10 miljarder euro i månaden, inkomster som uppföringarna ännu inte har minskat nämnvärt. USA:s senat riktade in sig på samma inkomster den 7 augusti 2026 och antog med 86 röster mot 11 ett sanktionslagförslag som öppnar för tullar mot de största köparna av rysk olja. Senaten ändrade texten först, så den går tillbaka till representanthuset.

”Artikel 110 ger rättslig grund att ingripa, men den ger ingen rätt att beslagta ett fartyg eller lagföra dess besättning.”
Miro Sedlákassocierad forskare vid Institute for Central Europe

Siffrorna

Frysningen, med EU:s egna ord
Rådets förordning 2025/2600 av den 12 december 2025, antagen med artikel 122(1) i EUF-fördraget som grund, förbjuder varje överföring av den ryska centralbankens tillgångar och reserver. Skäl 26 säger att de upplupna kassabehållningarna inte tillhör banken och inte utgör statliga tillgångar, och att förbudet mot överföringar är tillfälligt, reversibelt och föremål för återkommande omprövning. Artikel 6 anger att åtgärderna upphör att gälla när Ryssland avslutar sitt anfallskrig, betalar Ukraina skadestånd i den omfattning som återuppbyggnaden kräver och inte längre utgör en allvarlig risk för unionens ekonomi.
EUR-Lex
Lånet EU tog upp
90 mdr euro
I december 2025 enades Europeiska rådet om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina för 2026 och 2027, med begränsad regressrätt: det finansieras genom EU:s egen upplåning på kapitalmarknaden och garanteras av marginalen i EU-budgeten. Ukraina ska betala tillbaka först när landet självt får skadestånd. Den första delbetalningen på 3,2 miljarder euro gjordes den 25 juni 2026.
European Commission
Den femte överföringen av räntan
1,4 mdr euro
EU tog den 3 augusti 2026 emot 1,4 miljarder euro i ränta på de kassabehållningar som härrör från den ryska centralbankens frysta tillgångar. Det var den femte överföringen i ordningen och avser första halvåret 2026. Kommissionen anger att de frysta tillgångarna sedan frysningen har genererat sammanlagt 8 miljarder euro. 95 procent går via Ukraine Loan Cooperation Mechanism, som hjälper Ukraina att betala tillbaka unionens makroekonomiska stödlån och de lån G7-långivarna gav inom ERA-initiativet. Resten, 5 procent, går till den europeiska fredsfaciliteten.
European Commission
Vad en uppföring av ett skuggflottefartyg innebär
+41 fartyg, juli 2026
EU:s 21:a sanktionspaket, antaget den 23 juli 2026, förde upp 41 fartyg utöver de 632 som redan var sanktionerade. Åtgärden är ett förbud mot tillträde till EU:s hamnar och mot att ta emot tjänster. Kriterierna utvidgades samtidigt till att för första gången träffa fartyg som betjänar de uppförda fartygen.
European Commission
Vad artikel 110 tillåter
Enligt artikel 110 i FN:s havsrättskonvention får ett örlogsfartyg som möter ett främmande fartyg på det fria havet inte borda det om det inte finns skälig grund att misstänka sjöröveri, slavhandel, otillåten radiosändning, att fartyget saknar nationalitet eller att det i själva verket har samma nationalitet som örlogsfartyget. Sanktionsefterlevnad är inte en av de fem grunderna. Artikeln gäller inte ingripanden som grundas på befogenheter enligt traktat. När en grund väl föreligger får örlogsfartyget kontrollera fartygets rätt att föra sin flagg, och artikeln ger det ingen rätt att beslagta fartyget.
United Nations
Insatsen som utför bordningarna
EUNAVFOR MED Irini inleddes den 31 mars 2020 för att genomföra FN:s vapenembargo mot Libyen. En av de fyra ursprungliga uppgifterna var att samla information om oljesmuggling. Rådets beslut 2025/488 av den 11 mars 2025 förlängde mandatet till den 31 mars 2027 och lade till maritim lägesbild. I mars 2026 fick insatsen tillstånd att utöva rätten till besök för flaggkontroll enligt artikel 110. Vid den första sådana bordningen, i början av maj 2026, gällde det ett tankfartyg som misstänktes segla under falsk flagg; handlingarna granskades och uppgifterna rapporterades vidare till EU:s myndigheter.
EUNAVFOR MED Irini
Bordningen av Toa Payoh
Det italienska örlogsfartyget Thaon di Revel, som ingår i EU:s insats Irini, bordade söndagen den 2 augusti 2026 det kamerunflaggade tankfartyget Toa Payoh på internationellt vatten väster om Pantelleria. Fartyget är EU-sanktionerat och räknas till den ryska skuggflottan. Enligt det italienska försvarsministeriets redogörelse skedde bordningen i full överensstämmelse med artikel 110, tog ungefär två timmar och genomfördes med stöd av ett grekiskt fartyg och ett polskt patrullflygplan. Befälhavaren samarbetade först inte, varpå en italiensk styrka nådde fartyget med helikopter. Redogörelsen anger inte vilken av artikelns grunder som åberopades.
Euronews
Vad USA:s senat antog
86 mot 11
Den 7 augusti 2026 antog USA:s senat H.R. 5334, med titeln "An act to impose sanctions and other measures with respect to the Russian Federation, as championed by the late Senator Lindsey O. Graham, and for other purposes", med 86 röster mot 11 och tre senatorer som inte deltog. Senaten antog det i ändrad lydelse, så texten senaten godkände är inte den text representanthuset antog. Maggie Hassan från New Hampshire röstade nej.
United States Senate

Vad jämförelsen visar

Där de är överens

Alla tre vill se hårdare press på Ryssland. Albuquerques kommission lägger paket till paket, Sedláks invändning mot bordningarna är att de ger för lite och inte för mycket, och Hassan, som röstade nej till senatens lagförslag den 7 augusti, säger att hon stöder sanktioner mot Ryssland.

Där de skiljer sig

Kommissionens argument bygger på vad Ryssland har gjort av med: mer än två tredjedelar av de likvida tillgångarna i landets statliga förmögenhetsfond är förbrukade sedan kriget inleddes, enligt kommissionens egen redogörelse. Sedláks argument bygger på vad Ryssland fortfarande tjänar på olja, och på tankfartyg som seglar vidare efter en bordning. Hassan talar om något tredje: vem som betalar de amerikanska tullarna.

Det ingen säger

När Euronews rapporterade om bordningen höll de italienska myndigheterna fortfarande på att gå igenom Toa Payohs handlingar, och det sägs ingenstans vad som händer med fartyget sedan. Sedláks anklagelse, att ingen har byggt den rättsliga grund som krävs för att behålla ett bordat tankfartyg, får inget svar från kommissionen, vars meddelande om det 21:a paketet inte nämner bordningar alls.

Vem säger vad

Maria Luís Albuquerque, EU-kommissionär för finansiella tjänster och spar- och investeringsunionen

Varje paket täpper till kryphål och skärper efterlevnaden. Kommissionens redogörelse för det 21:a paketet anger att mer än två tredjedelar av de likvida tillgångarna i Rysslands statliga förmögenhetsfond har förbrukats sedan kriget inleddes, och kallar den ryska ekonomin den svagaste sedan kriget började.

”Our objective remains unchanged, to bring Russia towards meaningful negotiations and help create the conditions for a just and lasting peace for Ukraine.”Vårt mål är oförändrat: att föra Ryssland mot meningsfulla förhandlingar och bidra till att skapa förutsättningar för en rättvis och varaktig fred för Ukraina.
Källa: European Commission · torsdag 23 juli 2026
Miro Sedlák, associerad forskare vid Institute for Central Europe

Franska, brittiska, svenska och finska bordningsstyrkor har alla tagit kontroll över skuggflottans tankfartyg, och de flesta fartygen släpptes kort därefter. Ett av dem, Boracay, släpptes inom några dagar och förde i juni 2026 rysk råolja under nytt namn. Sedlák kallar insatserna taktiska snarare än strategiska, och menar att det som saknas är viljan att bygga en hållbar rättslig grund för att döma fartygen och deras last.

”Article 110 gives a legal cause to act, but it does not give the right to confiscate a ship or try its crew.”Artikel 110 ger rättslig grund att ingripa, men den ger ingen rätt att beslagta ett fartyg eller lagföra dess besättning.
Källa: CEPA · onsdag 17 juni 2026
Maggie Hassan, senator för New Hampshire, USA:s senat

Al Jazeera återger ett inlägg av Hassan på X: hon stöder sanktioner mot Ryssland, men säger att hon inte tror att tullar, som betalas av amerikanska företag och konsumenter, hjälper Ukraina att vinna. Kritiker av lagförslaget menar att det ger presidenten för stor makt över tullarna, och hon är en av dem.

Källa: Al Jazeera · fredag 31 juli 2026

Vår bevakning