·

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi
Bakgrund

Riksdagsvalet den 13 september 2026

Sverige väljer 349 riksdagsledamöter den 13 september. I junimätningarna ledde oppositionen med 9,6 procentenheter hos Novus och 9,4 hos Verian, men mandaten avgörs lika mycket av fyraprocentsspärren: Liberalerna har legat under den i varje Novusmätning som publicerats under 2026.

Riksdagsvalet den 13 september 2026

Den 13 september 2026 väljs riksdagens 349 ledamöter för mandatperioden 2026–2030. Samma dag väljs fullmäktige i 21 regioner och 290 kommuner. Mandaten fördelas proportionellt efter röstetal, och åtta partier sitter i riksdagen. Utvandrade svenskar röstar bara i riksdagsvalet, och de fick börja skicka brevröster från utlandet den 30 juli.

Kristersson är statsminister i en regering av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som hålls kvar vid makten av Sverigedemokraterna utifrån. Ett parti behöver fyra procent av rösterna i hela landet för att få mandat, eller tolv procent i en valkrets. Regeln är skälet till att mandaten kan röra sig längre än väljarstödet. Liberalerna klarade den 2022 med 4,61 procent. Samma år tog Tidöpartierna 176 mandat mot 173, på en marginal Henrik Ekengren Oscarsson uppskattar till omkring 46 000 röster. Ingen av sidorna har marginal att förlora ett parti.

Ingen enskild mätning är opinionsläget, och instituten skiljer sig åt. SCB frågade 4 542 personer mellan den 28 april och den 28 maj 2026 och fick Liberalerna till 2,5 procent. Enligt Mats Knutson skilde den mätningen 12 procentenheter mellan blocken. Novus, med fältarbete 1 till 14 juni, gav oppositionen ett övertag på 9,6 procentenheter över regeringsunderlaget. Verian, som mäter åt SVT, hade i juni samma avstånd till 9,4. Varje siffra hör ihop med sitt institut, sin mätperiod och sin felmarginal.

Andersson går till val på tre löften, ett tryggare, rikare och mer sammanhållet Sverige, och angriper regeringen för arbetslöshet, konkurser och vårdköer. Kristersson tonar ned försprånget och menar att stödet för högersidan växer när väljarna ser vad de två sidorna står för i skatter, brott och migration. Enligt Mats Knutson var 15 till 20 procent av väljarna osäkra i försommaren. Tonläget har blivit en egen fråga sedan Richard Jomshof kallat Andersson för quisling. SVT:s utfrågningar av partiledarna börjar den 23 augusti, var och en i partiledarens hemstad.

Ett regeringsskifte skulle inte flytta utrikespolitikens huvudlinje. Moderaterna kallar stödet till Ukraina sin främsta utrikespolitiska prioritering, och Socialdemokraterna lovar också fortsatt stöd och ett fördjupat Natosamarbete. Skillnaderna ligger under den rubriken: biståndet, den uppdaterade feministiska utrikespolitik Socialdemokraterna vill föra, och en lag mot kärnvapen på svensk mark. Miljöpartiet röstade nej till Nato men respekterar riksdagens beslut och driver inte utträde. Vänsterpartiet var emot medlemskapet och vill att säkerhetspolitiken beslutas i Sverige.

2.4jan2.1feb2.3mar2.9apr2.4maj2.2jun
Liberalernas väljarstöd i Novus väljarbarometer, månad för månad 2026 · procent av rösterna om det vore val idag · Källa: Novus
Riksdagsspärren går vid 4,0 procent. Alla sex punkterna står i tabell 2 i Novus egen junirapport, som redovisar månad för månad på frågan ”Hur skulle du rösta om det vore val till riksdagen idag?”. Fältarbetet var 7–18 januari, 2–15 februari, 14–18 mars, 6–19 april, 4–17 maj och 1–14 juni 2026. Antalet svarande varierar kraftigt, från 2 188 i mars till 5 962 i juni, så de tidiga månaderna är mindre precisa än de sena. Novus anger felmarginalen för Liberalerna i juni till ±0,4 procentenheter och redovisar ingen statistiskt säkerställd förändring för partiet någon månad januari till juni. Rörelserna mellan månaderna ska alltså inte läsas som verkliga svängningar. Avståndet ned till spärren är en annan sak: där kallar Novus i både mars och april Liberalerna statistiskt säkerställt under fyra procent. Julimätningen har ingen publicerad tabell och ingår därför inte. Endast Novus ingår i serien, och siffrorna ska inte blandas med andra instituts.
”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.”
Ulf KristerssonStatsminister och Moderaternas partiledare

Siffrorna

Mandat, spärr och utjämning
Riksdagen har 349 mandat, varav 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. De fasta mandaten fördelas mellan partierna med den jämkade uddatalsmetoden, och utjämningsmandaten fördelas så att helheten blir så proportionell mot rösterna i hela landet som möjligt. Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet för att få mandat. Undantaget är ett parti som får minst tolv procent i en valkrets, som då får vara med och dela på mandaten i just den valkretsen.
De åtta partiledarna och SVT:s utfrågningar
SVT intervjuar ledarna för samtliga riksdagspartier i deras respektive hemstäder inför valdagen: 23 augusti Sölvesborg, Jimmie Åkesson för Sverigedemokraterna; 25 augusti Göteborg, Simona Mohamsson för Liberalerna; 26 augusti Göteborg, Nooshi Dadgostar för Vänsterpartiet; 30 augusti Strängnäs, Ulf Kristersson för Moderaterna; 1 september Uppsala, Magdalena Andersson för Socialdemokraterna; 3 september Uppsala, Ebba Busch för Kristdemokraterna; 6 september Härnösand, Amanda Lindh för Miljöpartiet; 8 september Östersund, Elisabeth Thand Ringqvist för Centerpartiet.
Utgångsläget: valresultatet 2022
Socialdemokraterna 30,33 procent och 107 mandat, Sverigedemokraterna 20,54 och 73, Moderaterna 19,10 och 68, Vänsterpartiet 6,75 och 24, Centerpartiet 6,71 och 24, Kristdemokraterna 5,34 och 19, Miljöpartiet 5,08 och 18, Liberalerna 4,61 och 16. Valdeltagandet var 84,21 procent av 7 775 390 röstberättigade. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna summerar därmed till 176 mandat mot 173 för de fyra övriga. Valmyndigheten redovisar också att 41 139 personer röstade på ambassader och konsulat och att 34 731 brevröster togs emot från utlandet.
SCB:s partisympatiundersökning, maj 2026
På frågan om valresultatet om det varit val idag: Socialdemokraterna 33,9 procent, Sverigedemokraterna 18,3, Moderaterna 17,3, Vänsterpartiet 8,6, Miljöpartiet 6,6, Centerpartiet 6,1, Kristdemokraterna 4,5, Liberalerna 2,5 och övriga 2,0. SCB kallar sina intervall osäkerhetsmarginaler och de går från ±0,5 för Liberalerna till ±1,2 för Socialdemokraterna. Insamlingen skedde 28 april till 28 maj 2026 och besvarades av 4 542 personer av 9 260 tillfrågade.
Novus väljarbarometer, juni 2026
Socialdemokraterna 32,6 procent, Sverigedemokraterna 20,0, Moderaterna 16,6, Vänsterpartiet 8,9, Miljöpartiet 6,4, Centerpartiet 6,1, Kristdemokraterna 5,6, Liberalerna 2,2 med felmarginal ±0,4. Avståndet mellan regeringsunderlaget och oppositionen var 9,6 procentenheter till oppositionens fördel, mot 7,4 i maj. Med de siffrorna skulle Liberalerna få noll mandat. Den enda statistiskt säkerställda förändringen mot maj var Moderaternas tapp på 1,6 procentenheter. Fältarbetet var 1 till 14 juni 2026 och 5 962 röstberättigade svarade.
Verians junimätning för SVT
De rödgröna partierna leder över Tidöpartierna med 9,4 procentenheter i Verians junimätning för SVT. I samma mätning noterar Socialdemokraterna sin lägsta siffra under hela mandatperioden, medan Kristdemokraterna är det enda Tidöpartiet som ökar och Liberalerna enligt SVT ligger fortsatt långt ifrån riksdagsspärren.
Att rösta från utlandet: datum, tidsgränser och tioårsregeln
Brevröst får skickas från utlandet tidigast den 30 juli 2026 och måste postas utanför Sverige; postas den i Sverige blir den ogiltig. Förtidsröstning på svenska ambassader och konsulat börjar tidigast den 20 augusti 2026 och pågår under en begränsad period, varje beskickning med egna öppettider, och man kan aldrig rösta utomlands på själva valdagen. Röstmottagaren lägger valkuvertet i ett fönsterkuvert, och rösten går via Valmyndigheten till den kommun där man är eller senast var folkbokförd. Tidsgränserna skiljer sig åt. Har man fallit ur röstlängden måste rösten, per brev eller från en beskickning, ha kommit till Sverige senast dagen före valdagen, alltså senast den 12 september 2026. Har man inget röstkort men står kvar i röstlängden ska brevrösten ha kommit till Valmyndigheten senast dagen efter valdagen. Har man röstkort ska den ha kommit till kommunen senast onsdagen efter valet. Som utlandssvensk har man bara rösträtt i riksdagsvalet, inte i region- och kommunvalen. En utvandrad svensk står kvar i röstlängden automatiskt i tio år och måste därefter anmäla sig på nytt. Att rösta medan man fortfarande står kvar räknas inte som anmälan, men den som redan fallit ur längden förs in i den igen genom att rösta.
Utlandssvenskarna: hur många och när deras röster räknas
Antalet utlandssvenskar i röstlängden har ökat med nästan 24 procent enligt Valmyndigheten, till en grupp på över 220 000 personer. Hur många som var röstberättigade 2022 uppges olika av samma hus: SVT:s artikel skriver över 182 000, medan SVT:s egen valguide anger 178 901. Enligt artikeln röstade 32 procent av dem, ungefär 58 000 röster. SVT har rättat sin uppgift om räkningen och skriver nu att inte alla utlandsröster räknas på valkvällen utan först på onsdagen efter. Miljöpartiet och Moderaterna har kampanjat i London, valdebatter har hållits i Svenska kyrkan i Paris och Sverigedemokraternas Stockholmsavdelning har satt upp affischer på den spanska solkusten.
Nato, försvarsanslaget och vad partierna faktiskt är oense om
Moderaterna uppger på sin egen försvarspolitiska sida att den moderatledda regeringen förde Sverige in i Nato den 7 mars 2024, att försvarsanslaget höjts från 75 miljarder kronor per år 2022 till 175 miljarder per år 2026, och att Sverige ska nå Natos mål för försvarsutgifter redan 2030. Socialdemokraterna skriver att de vill fördjupa Natosamarbetet, fortsätta det militära stödet till Ukraina, värna biståndet och föra en uppdaterad feministisk utrikespolitik. Vänsterpartiet var emot medlemskapet, vill stifta en lag som förbjuder kärnvapen i Sverige och vill inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder. Miljöpartiet röstade nej, respekterar riksdagens beslut, driver inte frågan om utträde och vill lagstifta mot kärnvapen på svensk mark i både freds- och krigstid.

Vad jämförelsen visar

Där de är överens

Alla sidor är överens om själva utgångsläget: oppositionen leder, ledningen är stor nog att synas hos flera institut samtidigt, och Kristersson måste hämta in den för att sitta kvar. Ingen av de fyra partiernas egna sidor vi läst kräver heller utträde ur Nato, och Miljöpartiet skriver rakt ut att partiet röstade nej men inte driver frågan.

Där de skiljer sig

Oenigheten gäller vad ledningen är värd. Kristersson menar att stödet för högersidan växer när valet blir ett verkligt val mellan två alternativ; Knutson menar att valrörelsen redan kan vara avgjord; Sjöström flyttar frågan till spärren och Liberalernas överlevnad. En annan strid står om utlandsrösterna: Svenskar i världen och flera partier behandlar gruppen som värd att kampanja för, medan Oscarsson räknar den som liten jämfört med förstagångsväljarna.

Det ingen säger

Ingen av statsministerkandidaterna säger vem som faktiskt ska sitta i regeringen. Andersson undviker att tala om Vänsterpartiet och Miljöpartiet som samarbetspartner, och Kristersson säger inte hur långt Sverigedemokraternas inflytande skulle sträcka sig i en ny mandatperiod. Utrikespolitiken diskuteras dessutom som om ingenting stod på spel, trots att partiernas egna sidor skiljer sig i biståndet, i den feministiska utrikespolitiken och i frågan om lagstiftning mot kärnvapen på svensk mark.

Vem säger vad

Magdalena Andersson, Socialdemokraternas partiledare och oppositionens statsministerkandidat

Andersson knyter valrörelsen till en omvärld hon beskriver som farligare och mer oförutsägbar än på länge, och samlar politiken i tre löften. Tryggare: starkare militärt och civilt försvar, fler poliser på gatan, hårdare straff och en svensk mafialag. Rikare: höjt barnbidrag, slopad karensdag, bättre pensioner, billigare mediciner och stopp för vinstuttag ur friskolor. Mer sammanhållet: att alla ska lära sig svenska, och breda uppgörelser i riksdagen i frågor som kräver långsiktighet. Hon talar helst inte om Vänsterpartiet och Miljöpartiet som samarbetspartner.

Ulf Kristersson, Statsminister och Moderaternas partiledare

Kristersson tonar ned oppositionens försprång och menar att stödet för högersidan växer när väljarna ser vad de två alternativen står för i skatter, brott och migration. Samtidigt måste han hålla avstånd till sitt eget stödparti: han kallade Richard Jomshofs quislinganklagelser osmakliga och oanständiga i en intervju med Aftonbladet, och riktade kritik åt båda håll.

”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.
Richard Jomshof, Riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och tidigare ordförande i justitieutskottet

Jomshof kallade Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg för quisling på X, timmar efter att Lindberg lagt upp en video om att Jomshof kan bli justitieminister i en moderatledd regering med SD-ministrar. Han försvarar ordvalet med att Lindberg själv liknat statsministern vid von Papen. Kort därefter kallade han även Magdalena Andersson quisling. Lindberg svarade att opinionsjournalistik inte är landsförräderi. Kristersson, Ebba Busch och Simona Mohamsson kritiserade alla tonläget, i Buschs och Mohamssons fall riktat mot både Lindberg och Jomshof, medan SD:s pressavdelning sade att Jomshof är tydlig i sina inlägg.

”De kryper ju alla för islamisterna, vars mål är att ta vår demokrati och vårt land ifrån oss”De kryper ju alla för islamisterna, vars mål är att ta vår demokrati och vårt land ifrån oss
Mats Knutson, Inrikespolitisk kommentator på SVT

Knutson läser läget som asymmetriskt. Kristersson behöver en gamechanger, en händelse eller ett utspel som snabbt vänder opinionen, medan Andersson mest tjänar på att inte ta risker. Han pekar också på att Tidöpartiernas budgetsatsningar hittills inte gett något resultat, och att partierna sätter sitt hopp till de 15 till 20 procent av väljarkåren som var osäkra i försommarens mätningar.

”En valrörelse som redan kan vara avgjord om inte Tidöpartierna presterar en historisk upphämtning under de 41 dagar som återstår till valdagen.”En valrörelse som redan kan vara avgjord om inte Tidöpartierna presterar en historisk upphämtning under de 41 dagar som återstår till valdagen.
Torbjörn Sjöström, Vd för opinionsinstitutet Novus

Sjöström placerar avgörandet i spärren snarare än i blockavståndet. Liberalerna låg i julimätningen på sin lägsta nivå i Novus historia, alltså sedan 2006, och det parti som mest plockar upp deras väljare är Centerpartiet, som sitter på andra sidan blockgränsen. Han menar också att den gamla stödröstlogiken från Alliansens tid inte finns kvar, och att de små partierna därför måste visa att de behövs för egen skull.

”Men oppositionspartierna har ett klart övertag över en framtida Tidöregering, särskilt om man räknar in ett L som ligger extremt lågt, 2,6 procentenheter under 4-procentsspärren.”Men oppositionspartierna har ett klart övertag över en framtida Tidöregering, särskilt om man räknar in ett L som ligger extremt lågt, 2,6 procentenheter under 4-procentsspärren.
Henrik Ekengren Oscarsson, Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Oscarsson går emot bilden av utlandsrösterna som avgörande. Han väntar sig 70 000 till 80 000 röster från utlandet och påminner om att det finns över 400 000 förstagångsväljare, alltså många gånger fler. Utlandsrösterna hamnar dessutom i samma sena hög som sent inkomna förtidsröster från Sverige, och kan bidra till att mandat byter plats efter valnatten. Bara i ett extremt jämnt läge skulle man kunna säga att de fällde avgörandet, och så jämnt brukar det inte bli. Han beskriver gruppen som mycket blandad, från skatteflyktingar till studenter.

Vår bevakning