··

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi
Bakgrund

Riksdagsvalet den 13 september 2026

Sverige valde 349 ledamöter till riksdagen den 13 september. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet tog 176 mandat mot 173, och Ulf Kristersson avgick som statsminister den 17 september. En månad senare fanns det fortfarande ingen regering: den 15 oktober förkastade riksdagen Magdalena Andersson som statsminister med 248 röster mot 99.

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet stod för 75 av rösterna som stoppade Magdalena Andersson som statsminister den 15 oktober. En månad tidigare hade de tre vunnit majoriteten tillsammans med hennes socialdemokrater, 176 mandat mot 173. Tre nej till skickar Sverige till valurnorna igen.
Riksdagsvalet den 13 september 2026

Sverige valde den 13 september riksdag, 21 regionfullmäktige och 290 kommunfullmäktige. Riksdagens 349 mandat fördelas proportionellt efter röstetal, men bara mellan partier som får fyra procent i hela landet eller tolv procent i en valkrets. Spärren är skälet till att mandaten kan röra sig längre än väljarstödet. Ulf Kristersson hade regerat sedan 2022 med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som stöd utifrån. De fyra kallas Tidöpartierna.

Liberalerna låg under spärren hela året: 2,2 procent hos Novus i juni, 1,9 hos Verian i augusti. De klarade den på valdagen med 5,3 procent och 19 mandat, tre fler än 2022. Blocken närmade sig varandra medan partiet steg: Verian gav oppositionen 10 procentenheters övertag i augusti. I det preliminära resultatet blev Socialdemokraterna största parti med 28,0 procent, och avståndet mellan blocken blev 0,7 procentenheter, vår summering av partiernas andelar. Nyhetsbyrån TT räknade oppositionens övertag till 50 359 röster.

En del av utlandsrösterna räknas först på onsdagen efter valdagen, och den räkningen flyttade ett enda mandat: Vänsterpartiet vann ett och Socialdemokraterna tappade ett, båda inom det vinnande blocket. 176 mot 173 stod alltså redan från valnatten. Valmyndigheten fastställde det slutliga resultatet den 19 september, med ett valdeltagande på 84,9 procent mot 84,21 år 2022. Kristersson avgick den 17 september och satt kvar som statsminister i en övergångsregering. Den nya riksdagen samlades den 28 september och omvalde Andreas Norlén till talman.

Att hitta en statsminister är talmannens uppgift. Norlén gav Andersson ett sonderingsuppdrag, hon lämnade tillbaka det den 28 september, och den 2 oktober gav han henne ett nytt. Den 13 oktober sade hon till honom att hon för närvarande inte såg det som meningsfullt att fortsätta sondera. Samma dag lade han fram henne för riksdagen, som statsminister i en socialdemokratisk enpartiregering. Riksdagen röstade den 15 oktober: 99 för, 248 mot, två frånvarande. De 99 var Socialdemokraternas egna.

Bland de 248 fanns de tre partier hon behöver för majoritet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet pekade ut henne som sin statsministerkandidat och sade att de inte skulle släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Centerpartiet sade att det kunde släppa fram även en regering med enbart socialdemokrater. Partiet ville se en tillväxtvänlig politik förankrad i mitten och sade att den inte låg på bordet. Ett fjärde nej tvingar fram extra val. Detta var det första. Enligt riksdagens egen notis skulle Norlén diskutera med de andra partiledarna hur regeringsbildningen ska gå vidare.

2,4jan2,1feb2,3mar2,9apr2,4maj2,2jun
Stödet för Liberalerna i Novus väljarbarometer, januari till juni 2026 · procent av rösterna i månadens mätning · Källa: Novus
Riksdagsspärren går vid 4,0 procent. Alla sex punkterna står i tabell 2 i Novus junirapport, som redovisar månad för månad på frågan ”Hur skulle du rösta om det vore val till riksdagen idag?”. Fältarbetet var 7–18 januari, 2–15 februari, 14–18 mars, 6–19 april, 4–17 maj och 1–14 juni 2026. Antalet svarande varierar kraftigt, från 2 188 i mars till 5 962 i juni, så de tidiga månaderna är mindre precisa än de sena. Novus anger felmarginalen för Liberalerna i juni till ±0,4 procentenheter och redovisar ingen statistiskt säkerställd förändring för partiet någon månad januari till juni, så rörelserna mellan månaderna ska inte läsas som verkliga svängningar. Avståndet ned till spärren är en annan sak: i både mars och april kallar Novus Liberalerna statistiskt säkerställt under fyra procent. Julimätningen har ingen publicerad tabell och ingår därför inte. Endast Novus ingår i serien. Serien slutar i juni; uppgången kom i september och partiet fick 5,3 procent i valet.
”Vi röstar nej i dag, med förhoppning om att snart kunna rösta ja.”
Samuel Gonzalez WestlingRiksdagsledamot för Vänsterpartiet, som höll partiets anförande i statsministeromröstningen den 15 oktober 2026

Siffrorna

Resultatet: mandaten och blocken
176 mandat mot 173
I valet den 13 september 2026 tog oppositionens fyra partier 176 av riksdagens 349 mandat mot Tidöpartiernas 173. Valmyndigheten redovisar Socialdemokraterna 99, Moderaterna 70, Sverigedemokraterna 62, Vänsterpartiet 30, Centerpartiet 25, Kristdemokraterna 22, Miljöpartiet 22 och Liberalerna 19; blocksummorna är våra. Det krävs 175 för egen majoritet. I uppsamlingsräkningen vann Vänsterpartiet ett mandat och Socialdemokraterna tappade ett jämfört med valnatten, och det preliminära valdeltagandet blev 84,8 procent. Valmyndighetens nämnd fastställde det slutliga resultatet den 19 september, med samma mandat för varje parti som i den preliminära räkningen och ett slutligt valdeltagande på 84,9 procent.
Valmyndigheten
Rösterna, parti för parti
Liberalerna 5,3 %
Socialdemokraterna 28,0 procent, Moderaterna 19,8, Sverigedemokraterna 17,5, Vänsterpartiet 8,4, Centerpartiet 7,0, Kristdemokraterna 6,2, Miljöpartiet 6,1, Liberalerna 5,3 och övriga 1,6. Alla åtta riksdagspartier klarade fyraprocentsspärren. Summerat per block ger det oppositionen 49,5 procent mot 48,8, alltså 0,7 procentenheters skillnad; den summeringen är vår. Nyhetsbyrån TT räknade oppositionens övertag till 50 359 röster.
SVT Nyheter
Efter valet: avgången
Ulf Kristersson lade upp sitt avgångsbrev på X den 17 september, adresserat till talmannen Andreas Norlén: ”Nu är det talmannen som ska leda de kommande stegen på väg mot en ny regeringsbildning. För att det arbetet ska kunna inledas omedelbart begär jag härmed att bli entledigad som statsminister.” Han och hans ministrar sitter kvar som övergångsregering tills en ny regering finns på plats. TT skrev samma dag att det första uppdraget att försöka bilda regering väntades gå till Magdalena Andersson, och Ebba Busch invände att de rödgröna inte automatiskt hade vunnit regeringsmakten. Den nya riksdagen samlades den 28 september och valde då talman. Regeringsbildningen tog 37 dagar efter valet 2022 och, enligt TV4:s räkning, 129 dagar efter valet 2018. Norlén, som ledde den, säger själv 134 dagar.
Fokus
Den första statsministeromröstningen, den 15 oktober
248 mot 99
Riksdagens snabbprotokoll 2026/27:8 redovisar omröstningen så: "Votering: 99 för godkännande 248 för avslag 2 frånvarande". Fördelningen partivis: för godkännande 99 S; för avslag 70 M, 62 SD, 29 V, 25 C, 22 KD, 21 MP, 19 L; frånvarande 1 V och 1 MP. Nejrösterna från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet summerar till 75, vilket är vår egen räkning. Enligt 6 kapitlet 4 § regeringsformen lämnar talmannen förslaget till statsminister, och förslaget är förkastat om mer än hälften av ledamöterna röstar mot det, alltså minst 175. Enligt 5 § avbryts förfarandet när riksdagen förkastat talmannens förslag fyra gånger, och ordinarie val hålls vart fjärde år, så ett fjärde nej skulle betyda extra val inom tre månader. Detta var det första nejet.
Sveriges riksdag
Första mätningen efter valet: Liberalerna under spärren igen
Liberalerna 3,7 procent
Verians väljarbarometer för SVT, fältarbete den 28 september till den 11 oktober och 3 067 intervjuer, ger Moderaterna 22,3 procent mot de 19,9 som institutet anger för valet, och Liberalerna 3,7 procent. Om Liberalerna: "Nedgången med 1,6 procentenheter från 5,3 till 3,7 procent är ett statistiskt säkerställt faktum". Partiet klarade spärren i valet med 1,3 procentenheter till godo, och den här mätningen lägger det 0,3 under den; båda marginalerna är våra, räknade mot fyraprocentsspärren. Verian skriver att Moderaternas ökning till stor del består av återvändande stödröster från Liberalerna, och att Miljöpartiet går från 6,1 till 7,1 procent. Om blocken: "Det är i praktiken dött lopp mellan Tidöpartierna och de rödgröna".
Verian
Vad valet gjorde med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna tappade väljarstöd för första gången sedan partiet kom in i riksdagen 2010, från 20,5 procent till 17,5. Socialdemokraterna behöll förstaplatsen men gjorde enligt Al Jazeera ett av sina sämsta val på mer än 100 år. Al Jazeera angav deras andel till 28,1 procent den 15 september, innan räkningen var klar; SVT:s färdiga preliminära räkning ger 28,0.
Al Jazeera
Novus sista två veckor: Liberalerna över spärren
5,8 %
Den 1 september steg Liberalerna 1,4 procentenheter hos Novus men låg fortfarande precis under fyra procent, och avståndet mellan blocken hade krympt till 2,6 procentenheter. Mätningen den 7 september var den första som lade partiet över spärren, på 4,3 procent, med oppositionen på 50,3 procent mot Tidös 47,9, alltså 2,4 procentenheters skillnad. Den 9 september noterade Novus 5,8 procent för Liberalerna, och Torbjörn Sjöström kallade steget från 1,9 till 5,8 en av de mest dramatiska rörelserna i modern svensk opinionsmätning. Institutets sista barometer före valdagen, den 11 september, visade en mindre nedgång för partiet.
Novus
Verians augustimätning för SVT
I Verians augustimätning för SVT fick oppositionen, alltså S, MP, C och V, 53,9 procent mot Tidöpartiernas 43,9, ett övertag på 10 procentenheter. Centerpartiet var sommarens vinnare och gick från 5,4 procent i juni till 8 procent i augusti. Liberalerna låg kvar under riksdagsspärren med 1,9 procent.
SVT Nyheter
Novus väljarbarometer, juni 2026
Liberalerna 2,2 %
Socialdemokraterna 32,6 procent, Sverigedemokraterna 20,0, Moderaterna 16,6, Vänsterpartiet 8,9, Miljöpartiet 6,4, Centerpartiet 6,1, Kristdemokraterna 5,6, Liberalerna 2,2 med felmarginal ±0,4. Avståndet mellan regeringsunderlaget och oppositionen var 9,6 procentenheter till oppositionens fördel, mot 7,4 i maj. Med de siffrorna hade Liberalerna inte fått ett enda mandat. Den enda statistiskt säkerställda förändringen mot maj var Moderaternas tapp på 1,6 procentenheter. Fältarbetet var 1 till 14 juni 2026 och 5 962 röstberättigade svarade.
Novus
SCB:s partisympatiundersökning, maj 2026
På frågan om valresultatet om det varit val idag: Socialdemokraterna 33,9 procent, Sverigedemokraterna 18,3, Moderaterna 17,3, Vänsterpartiet 8,6, Miljöpartiet 6,6, Centerpartiet 6,1, Kristdemokraterna 4,5, Liberalerna 2,5 och övriga 2,0. SCB kallar sina intervall osäkerhetsmarginaler och de går från ±0,5 för Liberalerna till ±1,2 för Socialdemokraterna. Insamlingen skedde 28 april till 28 maj 2026 och besvarades av 4 542 personer av 9 260 tillfrågade.
Statistiska centralbyrån
Mandat, spärr och utjämning
349 mandat
Riksdagen har 349 mandat, varav 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. De fasta mandaten fördelas mellan partierna med den jämkade uddatalsmetoden, och utjämningsmandaten fördelas så att helheten blir så proportionell mot rösterna i hela landet som möjligt. Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet för att få mandat. Undantaget är ett parti som får minst tolv procent i en valkrets, som då får vara med och dela på mandaten i just den valkretsen.
Sveriges riksdag
Utgångsläget: valresultatet 2022
176 mot 173 mandat
Socialdemokraterna 30,33 procent och 107 mandat, Sverigedemokraterna 20,54 och 73, Moderaterna 19,10 och 68, Vänsterpartiet 6,75 och 24, Centerpartiet 6,71 och 24, Kristdemokraterna 5,34 och 19, Miljöpartiet 5,08 och 18, Liberalerna 4,61 och 16. Valdeltagandet var 84,21 procent av 7 775 390 röstberättigade. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna summerar därmed till 176 mandat mot 173 för de fyra övriga. Valmyndigheten redovisar också att 41 139 personer röstade på ambassader och konsulat och att 34 731 brevröster togs emot från utlandet.
Valmyndigheten
De åtta partiledarna och SVT:s utfrågningar
SVT intervjuade ledarna för samtliga riksdagspartier i deras respektive hemstäder inför valdagen: 23 augusti Sölvesborg, Jimmie Åkesson för Sverigedemokraterna; 25 augusti Göteborg, Simona Mohamsson för Liberalerna; 27 augusti Göteborg, Nooshi Dadgostar för Vänsterpartiet; 30 augusti Strängnäs, Ulf Kristersson för Moderaterna; 1 september Uppsala, Magdalena Andersson för Socialdemokraterna; 3 september Uppsala, Ebba Busch för Kristdemokraterna; 6 september Härnösand, Amanda Lind för Miljöpartiet; 8 september Östersund, Elisabeth Thand Ringqvist för Centerpartiet.
SVT Nyheter
Utlandssvenskarna: hur många, och när rösterna räknas
226 906 utlandssvenskar
Röstlängden för valet 2026 innehöll 226 906 utlandssvenskar och 483 182 förstagångsväljare, av 8 046 725 röstberättigade till riksdagsvalet. Längden fastställdes 30 dagar före valdagen. Vid valet 2022 var enligt SVT över 182 000 utlandssvenskar röstberättigade, och bara 32 procent röstade, ungefär 58 000 röster. SVT skriver att antalet i röstlängden ökat med nästan 24 procent, men anger inget jämförelseår för den siffran. SVT rättade också sin uppgift om räkningen och skriver att inte alla utlandsröster räknas på valkvällen utan först på onsdagen efter.
SVT Nyheter
Straffreformen: beslutet, kostnaden och kapaciteten
Regeringens proposition om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem, prop. 2025/26:297, lämnades till riksdagen den 30 juni 2026. Vid flerfaldig brottslighet ska tillkommande brott få ett större genomslag i straffmätningen, som ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för de brott den tilltalade döms för. Det är detta partierna kallar att slopa mängdrabatten. Justitieutskottet justerade sitt betänkande den 12 augusti 2026, och kammaren biföll propositionen den 13 augusti, en månad före valet. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Regeringen skriver att Kriminalvården bedömer att myndighetens plats- och personalbehov till följd av bland annat dessa förslag kan omhändertas tidigast 2040, och beräknar Kriminalvårdens kostnader till cirka 41,1 miljarder kronor per år. I valrörelsen lovade Moderaterna den 3 augusti att prioritera att förändringen genomförs under nästa mandatperiod, och Socialdemokraterna sade den 7 augusti att de börjar med sexualbrotten.
Sveriges riksdag
Nato, försvarsanslaget och vad partierna faktiskt är oense om
Moderaterna uppger på sin egen försvarspolitiska sida att den moderatledda regeringen förde Sverige in i Nato den 7 mars 2024, att försvarsanslaget höjts från 75 miljarder kronor per år 2022 till 175 miljarder per år 2026, och att Sverige ska nå Natos mål för försvarsutgifter redan 2030. Socialdemokraterna skriver att de vill fördjupa Natosamarbetet, fortsätta det militära stödet till Ukraina, värna biståndet och föra en uppdaterad feministisk utrikespolitik. Vänsterpartiet var emot medlemskapet, vill stifta en lag som förbjuder kärnvapen i Sverige och vill inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder. Miljöpartiet röstade nej, respekterar riksdagens beslut, driver inte frågan om utträde och vill lagstifta mot kärnvapen på svensk mark i både freds- och krigstid.
Moderaterna

Vad jämförelsen visar

Där de är överens

Knutson och Sjöström utgick från samma sak: oppositionen ledde, och det var Kristersson som måste hämta in försprånget. Han hämtade in nästan hela, från omkring tio procentenheter i sommarens mätningar till 0,7 i resultatet, och förlorade med tre mandat.

Där de skiljer sig

Kristersson menade att stödet för högersidan skulle växa när valet blev ett verkligt val mellan två alternativ. Knutson skrev att valrörelsen redan kunde vara avgjord om inte Tidöpartierna gjorde en historisk upphämtning. Avståndet mellan blocken gick från 10 procentenheter i Verians augustimätning till 0,7 i räkningen, och Tidöpartierna förlorade. Ingen avgjorde den andra striden, den om utlandsrösterna: Oscarsson väntade sig 70 000 till 80 000 röster från utlandet och menade att förstagångsväljarna betydde mer, och ingen källa här delar upp resultatet på någon av grupperna.

Det ingen säger

Vem som ska regera, och med vem. Norlén hade inte satt någon tidsgräns när han kallade partiledarna till nya samtal i slutet av september, och ingen källa här nämner en ministär, en koalition eller vem som får nästa försök.

Vem säger vad

Magdalena Andersson, Socialdemokraternas ledare, största parti i valet 2026

Andersson band valrörelsen till en omvärld hon beskrev som farligare och mer oförutsägbar än på länge, och samlade politiken i tre löften: ett tryggare, rikare och mer sammanhållet Sverige. Konkret betydde det starkare försvar, fler poliser och en svensk maffialag, höjt barnbidrag, slopad karensdag, stopp för vinstuttag ur friskolor och att alla ska lära sig svenska. Hon talade helst inte om Vänsterpartiet och Miljöpartiet som samarbetspartner.

Källa: The Local Sweden · måndag 3 augusti 2026 · Sagt vid valturnéns start utanför partihögkvarteret på Sveavägen i Stockholm den 3 augusti 2026. Att hon ogärna talar om V och MP som samarbetspartner är Mats Knutsons iakttagelse i SVT samma dag. Vi hittade ingen svensk utskrift av talet och citerar därför inga ord ordagrant.
Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare, statsminister från 2022, avgick den 17 september 2026 och leder övergångsregeringen till en ny är på plats

Kristersson tonade ned oppositionens försprång i mätningarna och menade att stödet för högersidan skulle växa när väljarna såg vad de två blocken stod för i skatter, brott och migration. Han kallade Richard Jomshofs quislinganklagelser osmakliga och oanständiga i en intervju med Aftonbladet, och riktade kritik mot både Jomshof och tidningen.

”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.
Källa: SVT Nyheter · tisdag 4 augusti 2026 · SVT återger Kristerssons svar till Aftonbladet. Att han tonar ned försprånget är hämtat från The Locals rapportering från valturnéns start den 3 augusti 2026.
Richard Jomshof, Riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och tidigare ordförande i justitieutskottet

Jomshof kallade Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg för quisling på X, timmar efter att Lindberg lagt upp en video om att Jomshof kan bli justitieminister i en moderatledd regering med SD-ministrar. Han försvarade ordvalet med att Lindberg själv liknat statsministern vid Franz von Papen, den konservative tyske politiker som enligt SVT spelade en avgörande roll i Hitlers maktövertagande. Kort därefter kallade han även Magdalena Andersson quisling. Lindberg svarade att opinionsjournalistik inte är landsförräderi, och Kristersson, Ebba Busch och Simona Mohamsson kritiserade alla tonläget.

”De kryper ju alla för islamisterna, vars mål är att ta vår demokrati och vårt land ifrån oss”De kryper ju alla för islamisterna, vars mål är att ta vår demokrati och vårt land ifrån oss
Källa: SVT Nyheter · tisdag 4 augusti 2026 · Skrivet av Jomshof på X och återgivet av SVT när han utvidgade anklagelsen till Magdalena Andersson. Beskrivningen av von Papen är SVT:s egen faktaruta, med NE och Holocaust Encyclopedia som källor.
Mats Knutson, Inrikespolitisk kommentator på SVT

Knutson läste läget som asymmetriskt. Kristersson behövde en gamechanger, en händelse eller ett utspel som snabbt vände opinionen, medan Andersson mest tjänade på att inte ta risker. Han pekade också på att Tidöpartiernas budgetsatsningar dittills inte gett något resultat, och att de satte sitt hopp till de osäkra väljarna, uppemot 15 till 20 procent av väljarkåren enligt försommarens mätningar.

”En valrörelse som redan kan vara avgjord om inte Tidöpartierna presterar en historisk upphämtning under de 41 dagar som återstår till valdagen.”En valrörelse som redan kan vara avgjord om inte Tidöpartierna presterar en historisk upphämtning under de 41 dagar som återstår till valdagen.
Källa: SVT Nyheter · måndag 3 augusti 2026
Torbjörn Sjöström, Styrelseordförande i opinionsinstitutet Novus

Sjöström placerade avgörandet i spärren snarare än i blockavståndet. I sin analys till julibarometern skrev han att Liberalerna låg lägre än vid någon tidigare mätning i Novus historia, alltså sedan 2006, och att det parti som mest plockade upp deras väljare var Centerpartiet, som sitter på andra sidan blockgränsen. Han menade också att den gamla stödröstlogiken från Alliansens tid var borta, och att de små partierna därför måste visa att de behövs för egen skull.

”Men oppositionspartierna har ett klart övertag över en framtida Tidöregering, särskilt om man räknar in ett L som ligger extremt lågt, 2,6 procentenheter under 4-procentsspärren.”Men oppositionspartierna har ett klart övertag över en framtida Tidöregering, särskilt om man räknar in ett L som ligger extremt lågt, 2,6 procentenheter under 4-procentsspärren.
Källa: Novus · torsdag 23 juli 2026 · Ur Sjöströms signerade analys till Novus väljarbarometer för juli 2026. Julisidan publicerar ingen resultattabell, och metodstycket på samma sida är motsägelsefullt: det talar om ”Novus väljarbarometer för juni 2026” men anger perioden 6 till 9 juli 2026 och 5 726 svarande. Vi läser därför Sjöströms ord som hans egen beskrivning och inte som en publicerad siffra. Han undertecknar analysen som ordförande för Novus.
Henrik Ekengren Oscarsson, Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Oscarsson väntade sig 70 000 till 80 000 röster från utlandet och påminde om att förstagångsväljarna är många gånger fler. Han kallade valet 2022 det tredje jämnaste i svensk demokratisk historia, avgjort med omkring 46 000 röster, och sade att bara i ett så jämnt läge kan man peka ut utlandsrösterna som avgörande, och så jämnt blir det sällan. Han beskrev gruppen som mycket blandad, från skatteflyktingar till studenter, och deras röster hamnar i samma sena hög som sent inkomna förtidsröster från Sverige.

Källa: The Local Sweden · fredag 31 juli 2026 · The Local publicerar hans uttalanden på engelska. Vi hittade ingen svensk originalformulering och citerar därför inga ord ordagrant.
Samuel Gonzalez Westling, Riksdagsledamot för Vänsterpartiet, som höll partiets anförande i statsministeromröstningen den 15 oktober 2026

Gonzalez Westling sade att Vänsterpartiet röstade nej därför att det måste, inte därför att det ville, och att en regering som partiet stöder är en regering som partiet ingår i. Han förklarade varför ett nej och inte en nedlagd röst: så som grundlagen är utformad räknas en nedlagd röst i en statsministeromröstning i praktiken som ett ja. Bara nejrösterna kan fälla förslaget. Han sade till Centerpartiets ledare att den breda mitten inte finns, och pekade på att de två partierna redan styr tillsammans i Gävleborg. Vänsterpartiet har i decennier varit stödparti, sade han, men den tiden är nu förbi, och beslutet är fattat av partiets högsta beslutande organ och inte av partiledningen.

”Vi röstar nej i dag, med förhoppning om att snart kunna rösta ja.”Vi röstar nej i dag, med förhoppning om att snart kunna rösta ja.
Källa: Sveriges riksdag · torsdag 15 oktober 2026 · Anförande 6 i riksdagens snabbprotokoll 2026/27:8. Citatet är hans egna ord i kammaren, på svenska, och allt i stycket ovan står i samma anförande. Det justerade protokollet utkommer inom tre veckor.

Vår bevakning