Riksdagsvalet den 13 september 2026
Sverige väljer 349 riksdagsledamöter den 13 september. I junimätningarna ledde oppositionen med 9,6 procentenheter hos Novus och 9,4 hos Verian, men mandaten avgörs lika mycket av fyraprocentsspärren: Liberalerna har legat under den i varje Novusmätning som publicerats under 2026.

Den 13 september 2026 väljs riksdagens 349 ledamöter för mandatperioden 2026–2030. Samma dag väljs fullmäktige i 21 regioner och 290 kommuner. Mandaten fördelas proportionellt efter röstetal, och åtta partier sitter i riksdagen. Utvandrade svenskar röstar bara i riksdagsvalet, och de fick börja skicka brevröster från utlandet den 30 juli.
Kristersson är statsminister i en regering av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som hålls kvar vid makten av Sverigedemokraterna utifrån. Ett parti behöver fyra procent av rösterna i hela landet för att få mandat, eller tolv procent i en valkrets. Regeln är skälet till att mandaten kan röra sig längre än väljarstödet. Liberalerna klarade den 2022 med 4,61 procent. Samma år tog Tidöpartierna 176 mandat mot 173, på en marginal Henrik Ekengren Oscarsson uppskattar till omkring 46 000 röster. Ingen av sidorna har marginal att förlora ett parti.
Ingen enskild mätning är opinionsläget, och instituten skiljer sig åt. SCB frågade 4 542 personer mellan den 28 april och den 28 maj 2026 och fick Liberalerna till 2,5 procent. Enligt Mats Knutson skilde den mätningen 12 procentenheter mellan blocken. Novus, med fältarbete 1 till 14 juni, gav oppositionen ett övertag på 9,6 procentenheter över regeringsunderlaget. Verian, som mäter åt SVT, hade i juni samma avstånd till 9,4. Varje siffra hör ihop med sitt institut, sin mätperiod och sin felmarginal.
Andersson går till val på tre löften, ett tryggare, rikare och mer sammanhållet Sverige, och angriper regeringen för arbetslöshet, konkurser och vårdköer. Kristersson tonar ned försprånget och menar att stödet för högersidan växer när väljarna ser vad de två sidorna står för i skatter, brott och migration. Enligt Mats Knutson var 15 till 20 procent av väljarna osäkra i försommaren. Tonläget har blivit en egen fråga sedan Richard Jomshof kallat Andersson för quisling. SVT:s utfrågningar av partiledarna börjar den 23 augusti, var och en i partiledarens hemstad.
Ett regeringsskifte skulle inte flytta utrikespolitikens huvudlinje. Moderaterna kallar stödet till Ukraina sin främsta utrikespolitiska prioritering, och Socialdemokraterna lovar också fortsatt stöd och ett fördjupat Natosamarbete. Skillnaderna ligger under den rubriken: biståndet, den uppdaterade feministiska utrikespolitik Socialdemokraterna vill föra, och en lag mot kärnvapen på svensk mark. Miljöpartiet röstade nej till Nato men respekterar riksdagens beslut och driver inte utträde. Vänsterpartiet var emot medlemskapet och vill att säkerhetspolitiken beslutas i Sverige.
”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.”
Siffrorna
Vad jämförelsen visar
Där de är överens
Alla sidor är överens om själva utgångsläget: oppositionen leder, ledningen är stor nog att synas hos flera institut samtidigt, och Kristersson måste hämta in den för att sitta kvar. Ingen av de fyra partiernas egna sidor vi läst kräver heller utträde ur Nato, och Miljöpartiet skriver rakt ut att partiet röstade nej men inte driver frågan.
Där de skiljer sig
Oenigheten gäller vad ledningen är värd. Kristersson menar att stödet för högersidan växer när valet blir ett verkligt val mellan två alternativ; Knutson menar att valrörelsen redan kan vara avgjord; Sjöström flyttar frågan till spärren och Liberalernas överlevnad. En annan strid står om utlandsrösterna: Svenskar i världen och flera partier behandlar gruppen som värd att kampanja för, medan Oscarsson räknar den som liten jämfört med förstagångsväljarna.
Det ingen säger
Ingen av statsministerkandidaterna säger vem som faktiskt ska sitta i regeringen. Andersson undviker att tala om Vänsterpartiet och Miljöpartiet som samarbetspartner, och Kristersson säger inte hur långt Sverigedemokraternas inflytande skulle sträcka sig i en ny mandatperiod. Utrikespolitiken diskuteras dessutom som om ingenting stod på spel, trots att partiernas egna sidor skiljer sig i biståndet, i den feministiska utrikespolitiken och i frågan om lagstiftning mot kärnvapen på svensk mark.
Vem säger vad
Andersson knyter valrörelsen till en omvärld hon beskriver som farligare och mer oförutsägbar än på länge, och samlar politiken i tre löften. Tryggare: starkare militärt och civilt försvar, fler poliser på gatan, hårdare straff och en svensk mafialag. Rikare: höjt barnbidrag, slopad karensdag, bättre pensioner, billigare mediciner och stopp för vinstuttag ur friskolor. Mer sammanhållet: att alla ska lära sig svenska, och breda uppgörelser i riksdagen i frågor som kräver långsiktighet. Hon talar helst inte om Vänsterpartiet och Miljöpartiet som samarbetspartner.
Kristersson tonar ned oppositionens försprång och menar att stödet för högersidan växer när väljarna ser vad de två alternativen står för i skatter, brott och migration. Samtidigt måste han hålla avstånd till sitt eget stödparti: han kallade Richard Jomshofs quislinganklagelser osmakliga och oanständiga i en intervju med Aftonbladet, och riktade kritik åt båda håll.
”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.”Så säger man bara inte. Man kan ha en tuff politisk debatt och diskussion även om svåra saker. Men man måste kunna skilja på sak och person, det gäller ärligt talat både Jomshof och Aftonbladet.
Jomshof kallade Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg för quisling på X, timmar efter att Lindberg lagt upp en video om att Jomshof kan bli justitieminister i en moderatledd regering med SD-ministrar. Han försvarar ordvalet med att Lindberg själv liknat statsministern vid von Papen. Kort därefter kallade han även Magdalena Andersson quisling. Lindberg svarade att opinionsjournalistik inte är landsförräderi. Kristersson, Ebba Busch och Simona Mohamsson kritiserade alla tonläget, i Buschs och Mohamssons fall riktat mot både Lindberg och Jomshof, medan SD:s pressavdelning sade att Jomshof är tydlig i sina inlägg.
”De kryper ju alla för islamisterna, vars mål är att ta vår demokrati och vårt land ifrån oss”De kryper ju alla för islamisterna, vars mål är att ta vår demokrati och vårt land ifrån oss
Knutson läser läget som asymmetriskt. Kristersson behöver en gamechanger, en händelse eller ett utspel som snabbt vänder opinionen, medan Andersson mest tjänar på att inte ta risker. Han pekar också på att Tidöpartiernas budgetsatsningar hittills inte gett något resultat, och att partierna sätter sitt hopp till de 15 till 20 procent av väljarkåren som var osäkra i försommarens mätningar.
”En valrörelse som redan kan vara avgjord om inte Tidöpartierna presterar en historisk upphämtning under de 41 dagar som återstår till valdagen.”En valrörelse som redan kan vara avgjord om inte Tidöpartierna presterar en historisk upphämtning under de 41 dagar som återstår till valdagen.
Sjöström placerar avgörandet i spärren snarare än i blockavståndet. Liberalerna låg i julimätningen på sin lägsta nivå i Novus historia, alltså sedan 2006, och det parti som mest plockar upp deras väljare är Centerpartiet, som sitter på andra sidan blockgränsen. Han menar också att den gamla stödröstlogiken från Alliansens tid inte finns kvar, och att de små partierna därför måste visa att de behövs för egen skull.
”Men oppositionspartierna har ett klart övertag över en framtida Tidöregering, särskilt om man räknar in ett L som ligger extremt lågt, 2,6 procentenheter under 4-procentsspärren.”Men oppositionspartierna har ett klart övertag över en framtida Tidöregering, särskilt om man räknar in ett L som ligger extremt lågt, 2,6 procentenheter under 4-procentsspärren.
Oscarsson går emot bilden av utlandsrösterna som avgörande. Han väntar sig 70 000 till 80 000 röster från utlandet och påminner om att det finns över 400 000 förstagångsväljare, alltså många gånger fler. Utlandsrösterna hamnar dessutom i samma sena hög som sent inkomna förtidsröster från Sverige, och kan bidra till att mandat byter plats efter valnatten. Bara i ett extremt jämnt läge skulle man kunna säga att de fällde avgörandet, och så jämnt brukar det inte bli. Han beskriver gruppen som mycket blandad, från skatteflyktingar till studenter.
Vår bevakning
- Inflationen faller till 0,7 procent, men skattesänkningar bär nedgångenfredag 7 augusti 2026
- Valrörelsen inledd på allvar när båda statsministerkandidaterna gav sig ut på turnémåndag 3 augusti 2026
- Sverigedemokraten Richard Jomshof liknar Aftonbladets politiske chefredaktör vid Quislingmåndag 3 augusti 2026
- Andersson och Kristersson inleder valturnéerna med 41 dagar kvarsöndag 2 augusti 2026
- Utlandsröstningen har öppnat inför riksdagsvalet, men rösternas tyngd är omtvistadlördag 1 augusti 2026
- Utlandssvenskarna först ut att rösta i riksdagsvalettorsdag 30 juli 2026