Totalförsvaret: fyra franska fregatter och Sveriges första strategi för psykologiskt försvar
Sverige räknar det militära och det civila försvaret som en helhet, totalförsvar. Landet har undertecknat ett kontrakt på 4,3 miljarder euro om fyra franska fregatter, där den första ska levereras 2030, och regeringen har presenterat landets första nationella strategi för psykologiskt försvar. Enligt Försvarsmakten ligger målen för det nya raketartilleriet Himars hundratals kilometer bakom frontlinjerna i ett potentiellt krig.
I en text som SVT märkt som analys skrev kanalens säkerhetsreporter John Granlund den 7 september 2026 att det nya raketartilleriet Himars gör att Sverige kan slå mot mål långt bakom frontlinjerna. Han skriver att allt mer av försvaret ser ut så: ett försvarskrig som ska föras långt från Sverige i stället för vid den egna gränsen. Försvarsmakten anger målen: vapenförråd och logistikhubbar, hundratals kilometer bakom frontlinjerna i ett potentiellt krig.
Den 1 september 2026 undertecknade president Emmanuel Macron och statsminister Ulf Kristersson, ombord på den franska fregatten Amiral Ronarc'h förtöjd i Stockholm, ett kontrakt på 4,3 miljarder euro om fyra franska fregatter. Enligt The Local ska den första levereras 2030. Macron sade att fartygen ska bära luftvärnsrobotar av typen Aster 30 och möjligen sjöbaserade kryssningsrobotar för långdistansbekämpning. Han sade också att Sverige ska stödja ett Parislett system för kärnvapenavskräckning.
I mars 2026 hade Macron presenterat ett program där Frankrike, EU:s enda kärnvapenmakt, skulle skydda allierade med sin kärnvapenarsenal, Sverige inräknat. Kristersson sade att Natos europeiska pelare fortsätter att stärkas. Macron kallade avtalet ett stort strategiskt partnerskap, där det fransk-svenska samarbetet blir en väsentlig del av den europeiska försvarspelaren. Enligt The Local oroar sig europeiska Natoländer för Washingtons vacklande åtagande under president Donald Trump, medan Rysslands krig mot Ukraina går in på sitt femte år. Sverige blev Natomedlem 2024, två år efter att Ryssland invaderade Ukraina.
Den 28 juli 2026 presenterade Kristerssons regering Sveriges första nationella strategi för psykologiskt försvar. Uppdrag gick till Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar, Försvarsmakten och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Hotaktörer arbetar systematiskt för att skapa oro och splittring i och mellan länder, skriver regeringen. Strategin kom veckor före de allmänna valen den 13 september 2026, ett val som regeringen sagt behövde skyddas mot otillbörlig påverkan från främmande makt. Det valet avsatte regeringen, och Kristersson avgick den 17 september.
Fregatter, raketartilleri och en strategi för befolkningen ryms i ett enda ord, totalförsvar. Regeringen definierar det som den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig, i två delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, kallar det psykologiska försvaret en instrumentell del av totalförsvaret, och strategins eget mål är att foga in det tydligare i den helheten. Ingen källa här knyter fregatterna till strategin.
”Vi beseglar ett stort strategiskt partnerskap, ett som är ömsesidigt, respektfullt och ambitiöst.”
Siffrorna
Vad jämförelsen visar
Där de är överens
Enligt The Locals rapport från undertecknandet betonade både Macron och Kristersson behovet av större europeisk självständighet i försvaret, och båda använde uttrycket europeisk pelare. Bohlins ämne är hemmafronten snarare än Europa.
Där de skiljer sig
Macrons europeiska försvarspelare och Kristerssons europeiska pelare i Nato är inte samma institution: den ena står i Europa, den andra inne i alliansen. Bara Macron erbjöd allierade skydd av Frankrikes kärnvapenarsenal.
Det ingen säger
Ingen källa här sätter pris på Himars-köpet. SVT kallar Himars amerikanskt raketartilleri och anger varken tillverkare, kostnad eller datum för köpet, så fregatternas 4,3 miljarder euro är det enda priset på sidan. Ingen säger heller hur försvarsviljan ska mätas, trots att den är ett av strategins fyra områden.
Vem säger vad
Sverige utmanas ständigt av stater och statsliknande aktörer som söker utmana tilltron till det svenska samhället, säger han. Han lägger fram strategin som svaret, en samlad plan för att stärka motståndskraften i det han kallar den kognitiva domänen.
”Vår försvarsvilja sitter mellan öronen.”Vår försvarsvilja sitter mellan öronen.
Sätter fregattköpet i en europeisk ram snarare än en transatlantisk. Pelaren han namnger är Natos europeiska pelare, alltså något som växer inom alliansen och inte vid sidan av den.
”Everyone now knows that in Europe we must take greater responsibility for our own security.”Alla vet nu att vi i Europa måste ta ett större ansvar för vår egen säkerhet.
Presenterar kontraktet som ett partnerskap snarare än en försäljning, och placerar det i en europeisk försvarspelare. Han erbjöd också allierade skydd av Frankrikes kärnvapenarsenal, Sverige inräknat.
”We are sealing a major strategic partnership, one that is reciprocal, respectful and ambitious.”Vi beseglar ett stort strategiskt partnerskap, ett som är ömsesidigt, respektfullt och ambitiöst.
Vår bevakning
- Svensk försvarsdoktrin skiftar från gränsförsvar till att slå mot mål i Rysslandtisdag 8 september 2026
- Macron i Stockholm: strategiskt partnerskap när Sverige köper franska fregatteronsdag 2 september 2026
- Regeringen lägger fram första nationella strategin för psykologiskt försvartisdag 28 juli 2026