··

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi
Bakgrund

Hormuzsundet

Genom sundet går olja som motsvarar ungefär en femtedel av världens förbrukning av flytande petroleumprodukter och ungefär en femtedel av den handlade flytande naturgasen, och rörledningarna runt det har enligt EIA:s bedömning från juni 2025 bara omkring 2,6 miljoner fat om dagen i ledig kapacitet, vilket gör kontrollen över genomfarten till ett påtryckningsmedel långt innan sundet är helt stängt.

Ungefär 28 fartyg om dagen passerar Hormuz nu, mot omkring 100 före kriget. Om sundet stängdes helt skulle rörledningarna runt det klara omkring 2,6 miljoner fat om dagen, mot de 20 miljoner som normalt passerar. Det Iran begär är inte stängning utan villkor: erkänd kontroll över sin egen sida, ett avgiftssystem för fartyg, och att USA häver sin flottblockad av iranska hamnar innan sundet öppnas igen.
Hormuzsundet

Hormuzsundet är farleden mellan Iran och Oman som förbinder Persiska viken med Omanbukten och Arabiska havet. På det smalaste stället är det omkring 33 kilometer brett. Den amerikanska energimyndigheten EIA anger att i genomsnitt omkring 20 miljoner fat olja om dagen passerade sundet under 2024, ungefär en femtedel av världens förbrukning av flytande petroleumprodukter. Ungefär en femtedel av all handlad flytande naturgas tog samma väg samma år, mestadels från Qatar.

USA:s och Israels krig mot Iran inleddes den 28 februari 2026, och från början av mars begränsade Iran genomfarten för de flesta fartyg, enligt Al Jazeera en faktisk stängning. Ett samförståndsavtal med Washington öppnade sundet igen den 17 juni, mot att Iran höll det öppet i 60 dagar. Enligt Al Jazeera föll avtalet samman i juli i en tvist om vilka leder fartygen skulle ta. Fartygen går nu utanför de tidigare farlederna av rädsla för sjöminor, i två korridorer, en på iranskt och en på omanskt vatten under amerikansk uppsikt.

EIA:s uppskattningar från fartygsspårning anger Saudiarabiens flöden av råolja och petroleumprodukter genom sundet under 2024 till omkring 5,5 miljoner fat om dagen, Iraks till 3,2 miljoner, Förenade arabemiratens till 1,9 miljoner och Kuwaits till 1,3 miljoner. Av råoljan och kondensatet gick 84 procent till asiatiska köpare, och Kina, Indien, Japan och Sydkorea tog 69 procent tillsammans. Europa tog emot omkring 0,7 miljoner fat om dagen av råoljan.

Nästan ingenting av den oljan har någon annan väg ut. EIA angav i juni 2025 att bara Saudiarabien och Förenade arabemiraten har rörledningar runt sundet, Aramcos öst-västledning till Yanbu på 5 miljoner fat om dagen och en ledning på 1,8 miljoner fat till Fujairah. Ingen av dem går för fullt, och EIA uppskattade ledig kapacitet vid ett avbrott till omkring 2,6 miljoner fat om dagen. Ankara och Bagdad förnyade Kirkuk-Ceyhan-ledningen den 1 augusti 2026 för 750 000 fat om dagen, mot faktiska flöden nära 170 000 enligt turkiska uppgifter.

Havsrättskonventionen säger att transitpassage genom ett internationellt sund inte får hindras och inte får upphävas. Artiklarna 38 och 44 säger ingenting om att ta betalt för den. Al Jazeera skriver att havsrätten förbjuder avgifter för själva passagen men tillåter en kuststat att ta betalt för tjänster den utför, till exempel lotsning. Iran vill ha erkänd kontroll över sin egen sida och ett avgiftssystem för fartyg, och sade i början av augusti 2026 att sundet inte öppnas igen förrän Washington häver sin marina blockad av Irans hamnar.

19,1202019,4202121,4202221,4202320,32024
Oljeflöden genom Hormuzsundet, årsgenomsnitt före kriget · miljoner fat om dagen · Källa: U.S. Energy Information Administration
Råolja, kondensat och petroleumprodukter tillsammans. Årsvärdena är hämtade ur den figurdatafil som EIA publicerar tillsammans med artikeln, och uppskattningen bygger på fartygsspårning från Vortexa. Serien slutar 2024 och beskriver alltså läget före kriget.
”Omanierna föreslår nu tre leder för sjötrafiken: en som går genom Irans territorialvatten, en internationell, och en genom omanskt territorialvatten”
Resul Serdarkorrespondent för Al Jazeera i Teheran

Siffrorna

Oljeflöde genom sundet, 2024
20 miljoner
Omkring 20 miljoner fat om dagen, motsvarande ungefär 20 procent av världens förbrukning av flytande petroleumprodukter, enligt EIA.
U.S. Energy Information Administration
Andel av världens LNG-handel, 2024
Omkring 20 procent av den handlade flytande naturgasen passerade sundet; Qatar skeppade omkring 9,3 miljarder kubikfot om dagen den vägen, enligt EIA.
U.S. Energy Information Administration
Ledig kapacitet i rörledningarna runt sundet
EIA uppskattade i juni 2025 att omkring 2,6 miljoner fat om dagen av den saudiska och emiratiska ledningskapaciteten kan tas i anspråk vid ett avbrott, mot omkring 20 miljoner fat som normalt passerar.
U.S. Energy Information Administration
Samförståndsavtalet av den 17 juni
Avtalet mellan Washington och Teheran krävde att Iran höll sundet öppet för sjöfart i minst 60 dagar. Al Jazeera uppger att det föll samman i juli, att parterna främst var oense om vilka leder fartygen skulle ta, och att Iran angrep flera fartyg som använde en av Oman godkänd led med amerikanskt stöd.
Al Jazeera
Fartygspassager 18 juni till 5 juli 2026
513 fartyg passerade mellan 18 juni och 5 juli 2026, i snitt 28 om dagen, enligt PortWatch-data; före kriget passerade omkring 100 fartyg om dagen.
Al Jazeera
Attacker mot fartyg i sundet, augusti 2026
Adnoc, Abu Dhabis statliga oljebolag, uppgav den 7 augusti 2026 att 15 av bolagets fartyg attackerats i Hormuz sedan kriget inleddes, tre av dem samma vecka. Emiratens utrikesministerium uppgav att Iran den 8 augusti träffade ett Adnoc-tankfartyg med en robot, utan att någon skadades. Det brittiska sjöfartsorganet United Kingdom Maritime Trade Operations, UKMTO, rapporterade samma dag ett fartyg träffat av en projektil utanför Oman i sundet; det klarlades inte om det rörde samma fartyg.
Hürriyet Daily News
Sjömän som sitter fast i Gulfen
Omkring 6 000 den 9 juli 2026, enligt Internationella sjöfartsorganisationen IMO, ombord på fartyg som inte kan passera sundet säkert.
Al Jazeera
Iraks exportbortfall
Iraks oljeexport föll med mer än 80 procent under veckorna efter att USA och Israel inledde anfallen mot Iran i slutet av februari 2026, och de månatliga oljeintäkterna sjönk från omkring 6 miljarder dollar till under 2 miljarder.
Al Jazeera
Kirkuk-Ceyhan-ledningen
Det förnyade transitavtalet av den 1 augusti 2026 omfattar 750 000 fat om dagen. Ledningens högsta kapacitet är omkring 1,5 miljoner fat om dagen och den förde omkring 170 000 den 1 augusti 2026, enligt turkiska uppgifter.
Al Jazeera
Vad havsrätten säger
Havsrättskonventionens artikel 38 ger alla fartyg och luftfartyg rätt till transitpassage, som inte får hindras, och artikel 44 säger att transitpassage inte får upphävas.
United Nations
Vad Washington kräver
Amerikanska tjänstemän uppgav den 6 augusti 2026 att administrationen vill ha full frihet för handelssjöfarten genom sundet, utan iranska avgifter och utan något arrangemang som kräver att fartyg inhämtar Teherans godkännande före passagen.
Al Jazeera
Rederiorganisationernas brev till FN
Åtta av världens största rederiorganisationer skrev till FN:s generalsekreterare och till chefen för sjöfartsorganisationen IMO att avgifter för att passera sundet skulle strida mot internationella normer och skada världsekonomin. Brevet redovisades av Al Jazeera den 6 augusti 2026.
Al Jazeera

Vad jämförelsen visar

Där de är överens

Genom sundet går olja som motsvarar ungefär en femtedel av världens förbrukning av flytande petroleumprodukter och ungefär en femtedel av den handlade flytande naturgasen, och det finns ingen ersättningsväg i samma skala: EIA uppskattar den lediga ledningskapaciteten till omkring 2,6 miljoner fat om dagen mot omkring 20 miljoner som normalt passerar. Chefen för landrisk i Mellanöstern och Nordafrika vid S&P Global säger att skadan börjar långt före en fullständig stängning, eftersom det räcker att göra passagen beroende av tillstånd för att lasta över kostnader och osäkerhet på sjöfarten.

Där de skiljer sig

Iran och Washington är oense i första hand om pengar och kontroll. Iran har antytt att landet planerar någon form av avgiftssystem för fartyg. Washington vill ha fri sjöfart utan iranska avgifter och utan krav på att fartyg ska inhämta Teherans godkännande före passagen. Reuters rapporterade den 28 juli 2026 att Oman lagt fram en mellanform för Iran, en gemensam regional mekanism med frivilliga avgifter efter Malackasundets modell. Ankara och Bagdad framställer den förnyade Kirkuk-Ceyhan-ledningen som ett strategiskt alternativ till sundet; enligt turkiska uppgifter förde den omkring 170 000 fat om dagen den 1 augusti 2026, och den ingår inte i EIA:s uppskattning av ledig kapacitet, som bara omfattar de saudiska och emiratiska ledningarna.

Det ingen säger

Al Jazeera rapporterade den 28 juli 2026 att minröjningen blir Irans ansvar. Rapporten säger inte när röjningen ska ske, vem som verifierar att en led är röjd eller vad som händer om verifieringen uteblir. Enligt Al Jazeeras uppgifter den 9 juli låg den centrala delen av sundet, där havsbotten antas vara mest minerad, i stort sett oanvänd. Något pris för krigsriskförsäkring vid en passage genom Hormuz är inte offentligt heller: Al Jazeera rapporterade den 1 maj att försäkrings- och krigsriskpremierna steg, utan någon siffra för sundet.

Vem säger vad

Abbas Araghchi, Irans utrikesminister

Ett avtal med Oman betyder inte att sundet öppnas. Han sade den 8 augusti 2026 att samtalen med Oman närmade sig slutskedet, men varnade för att det inte är ett tecken på ett återöppnande.

”The reopening of the Strait of Hormuz is subject to other conditions and compensation for the violation of the memorandum of understanding by the United States”Ett återöppnande av Hormuzsundet är villkorat av andra krav och av ersättning för Förenta staternas brott mot samförståndsavtalet
Källa: Hürriyet Daily News · lördag 8 augusti 2026
Kazem Gharibabadi, Irans vice utrikesminister för rättsliga och internationella frågor

Sundet kan inte återgå till läget före kriget, när sjöfarten flöt fritt. Han avvisar ett omanskt förslag om en jämn delning av transitlederna mellan de två länderna, eftersom det inte möter Irans säkerhetsoro, och föreslår i stället att Iran sköter sjöfarten på sin egen sida medan Muscat sköter en del men inte hela den motsatta leden. Iran kommer enligt honom att överväga varje åtgärd för att behålla kontrollen, inklusive att kriget återupptas.

Källa: Al Jazeera · tisdag 28 juli 2026
Resul Serdar, korrespondent för Al Jazeera i Teheran

Rapporterar vad omanierna erbjuder nu: tre separata farleder, inte den tvådelning av lederna som Iran avvisade samma dag. Hans källor säger att Iran visar viss flexibilitet trots sina offentliga uttalanden.

”The Omanis are now suggesting three lines for the maritime traffic: one that runs through Iran’s territorial waters, an international one, and one through Omani territorial waters”Omanierna föreslår nu tre leder för sjötrafiken: en som går genom Irans territorialvatten, en internationell, och en genom omanskt territorialvatten
Källa: Al Jazeera · tisdag 28 juli 2026
Jack Kennedy, chef för landrisk i Mellanöstern och Nordafrika vid S&P Global Market Intelligence

Skadan uppstår inte först vid en stängning. Att göra passagen beroende av tillstånd räcker för att lasta över kostnader och osäkerhet på sjöfarten, och det farliga är prejudikatet: om flera stater prövar gränserna med selektiv tillämpning, avgifter eller pålagor i internationella sund avgörs utfallen av förhandlingsstyrka.

”Even short of a full shutdown, ‘permissioning’ and pressure can impose major costs and uncertainty”Även utan en fullständig stängning kan tillståndsgivning och påtryckningar innebära stora kostnader och stor osäkerhet
Källa: Al Jazeera · fredag 1 maj 2026
Jean-Paul Rodrigue, professor vid institutionen för maritim företagsekonomi vid Texas A&M University

Ser sjömilitär press som ett gammalt instrument, riktat mot en långt större handelsflotta än förr.

”Maritime action has always been an important aspect to weigh pressure on an enemy’s economy and military – there is nothing new there, but what has changed is the scale, the volume of containers, the size of the global fleet”Sjöoperationer har alltid varit ett viktigt sätt att lägga press på en fiendes ekonomi och militär, det är inget nytt med det, men det som har förändrats är skalan, containervolymerna, storleken på världsflottan
Källa: Al Jazeera · fredag 1 maj 2026
Alparslan Bayraktar, Turkiets energiminister

Transitarrangemanget för Kirkuk-Ceyhan-ledningen gäller igen. Han meddelade den 1 augusti 2026, efter ett möte i Ankara med Iraks oljeminister, att ett arrangemang som omfattar en daglig kapacitet på 750 000 fat har genomförts, medan förhandlingarna om ett långsiktigt avtal fortsätter.

Källa: Al Jazeera · lördag 1 augusti 2026
U.S. Energy Information Administration, det amerikanska energidepartementets statistikmyndighet

Flödena genom sundet utgjorde mer än en fjärdedel av all sjöburen oljehandel i världen under 2024 och första kvartalet 2025.

”Most volumes that transit the strait have no alternative means of exiting the region, although there are some pipeline alternatives that can avoid the Strait of Hormuz.”Merparten av de volymer som passerar sundet har inget alternativt sätt att lämna regionen, även om det finns vissa rörledningsalternativ som kan undvika Hormuzsundet.
Källa: U.S. Energy Information Administration · måndag 16 juni 2025

Vår bevakning