··

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi
Bakgrund

Kriget mellan USA och Iran

Kriget inleddes den 28 februari 2026 med amerikanska och israeliska flyganfall som dödade Irans högste ledare. Vapenvilorna sedan dess har brutit samman, och junimemorandumet avgjorde ingen av de två frågor som kriget handlar om: kärnteknikprogrammet och Hormuzsundet.

Trump sade att kriget skulle vara i fyra till fem veckor. Det inleddes den 28 februari 2026, och junitexten som förklarade det avslutat har varken öppnat Hormuzsundet eller hävt blockaden. FN räknade fler än 3 400 dödade civila i Iran till 9 juni. Försvarsminister Hegseth anger den amerikanska notan till 37,5 miljarder dollar.
Kriget mellan USA och Iran

USA och Israel anföll Iran den 28 februari 2026. Trump tillkännagav samma natt "major combat operations" och sade att målet var att se till att Iran aldrig fick kärnvapen. Han uppmanade också iranierna att ta över sitt eget styre när bombningarna var slut. Washington hade fört samtal med Teheran om landets kärnteknikprogram före anfallen, och Iran förnekade att man byggde ett vapen. Första dygnets anfall dödade högste ledaren Ali Khamenei. Den 8 mars utsåg det klerikala organ som väljer Irans högsta auktoritet hans son Mojtaba till efterträdare.

Iran slog tillbaka i hela regionen, med robotar och drönare mot Israel och mot amerikanska styrkor i Jordanien, och med anfall mot Kuwait och Bahrain. Sedan den 28 februari kontrollerar Iran i praktiken sjöfarten genom Hormuzsundet och kräver tillstånd och passageavgifter, och USA blockerar Irans södra hamnar. Striderna når nu Irak, Libanon och Jemen. Saudiarabien säger att Iranstödda miliser i Irak skickat drönare mot landets oljeanläggningar, och huthierna i Jemen har infört en blockad mot saudisk sjöfart.

Trump sade tidigt att kriget skulle vara i fyra till fem veckor, men varnade för att det kunde dra ut på tiden. Den 30 juli kallade AP det ett fem månader långt krig. FN-kontoret OCHA räknade, med WHO som källa, fler än 3 400 dödade och fler än 33 000 skadade civila i Iran mellan 28 februari och 9 juni. Den 21 juli angav försvarsminister Pete Hegseth USA:s nota till omkring 37,5 miljarder dollar, inräknat utgifter fram till budgetårets slut. Källor säger till CBS att den verkliga kostnaden är högre.

En tvåveckors vapenvila som Trump tillkännagav den 7 april förlängdes den 21 april. Den 17 juni offentliggjorde USA de fjorton punkterna i Islamabadmemorandumet, förmedlat av Pakistan. Texten förklarar kriget avslutat på alla fronter, och Libanon är den enda front den nämner. Den ger sextio dagar till ett slutligt avtal, avvecklar den amerikanska blockaden inom trettio dagar från undertecknandet och förbjuder båda sidor att lägga sig i varandras inre angelägenheter. Den utlovar minst 300 miljarder dollar till iransk återuppbyggnad och lämnar sundets framtida förvaltning till Iran, Oman och grannstaterna.

Från den 19 juni pekade Iran ut en enda farled som säker och besköt fartyg som använde de andra. Striderna återupptogs den 8 juli. Blockaden hävdes aldrig, och den 18 juli frös Iran sina åtaganden med motiveringen att Washington brutit sina. Trump säger att samtal förs på Irans begäran och ställde in ett planerat anfall den 1 augusti. Irans utrikesministerium säger att landet talar med Oman, inte med Washington. Det kärnteknikprogram Trump angav som skäl i februari återstår att förhandla om.

”Så länge belägringen till sjöss och USA:s agerande fortsätter kommer ingenting av betydelse att förändras i Hormuzsundet”
Esmail Baghaeitalesperson för Irans utrikesministerium

Siffrorna

Krigets första dygn
USA inledde "major combat operations" mot Iran natten till den 28 februari 2026. I samma uttalande sade Trump till iranierna: "When we are finished, take over your government."
Ny högste ledare
Ali Khameneis son Mojtaba Khamenei utsågs den 8 mars 2026 till Irans nye högste ledare, åtta dagar efter att fadern enligt Guardian dödats i ett amerikansk-israeliskt anfall mot Teheran på krigets första dag.
Civila dödsoffer i Iran
3 400+
FN:s humanitära samordningskontor OCHA anger fler än 3 400 dödade civila och fler än 33 000 skadade för perioden 28 februari till 9 juni 2026, med WHO:s lägesrapport av den 11 juni som källa. Ingen senare siffra finns i rapporten, så den täcker inte striderna i juli.
Vad kriget kostat USA
37,5 mdr dollar
Försvarsminister Pete Hegseth uppgav inför senatens anslagsutskott den 21 juli 2026 att kriget kostat omkring 37,5 miljarder dollar, en siffra som enligt honom rymmer kostnader ända fram till budgetårets slut den 30 september. I mitten av maj angav Pentagon omkring 29 miljarder. Källor säger till CBS att den verkliga kostnaden är betydligt högre.
Vad avtalet i juni faktiskt sade
60 dagar
Islamabadmemorandumets fjorton punkter, offentliggjorda av USA den 17 juni 2026, ger högst 60 dagar att nå ett slutligt avtal, förlängbara i samförstånd, och avvecklar den amerikanska sjöblockaden inom 30 dagar från undertecknandet. När det gäller Irans anrikade uran fastställer texten bara ett minimum, nedblandning på plats under IAEA:s tillsyn; resten skjuts upp till senare förhandlingar.
Fyra till fem veckor
4–5 veckor
Trump sade i krigets inledning att det skulle vara i fyra till fem veckor, men varnade för att det kunde dra ut på tiden. Den 30 juli 2026 beskrev AP det som ett fem månader långt krig.
När Iran frös avtalet
Den 18 juli 2026 uppgav Irans vice utrikesminister Kazem Gharibabadi enligt nyhetsbyrån Tasnim att Iran fryser genomförandet av sina åtaganden enligt Islamabadmemorandumet, sedan USA brutit sina.
Tio ambassader samma dag
Den 1 augusti 2026 gick USA:s beskickningar i Bahrain, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ut med en gemensam varning om att amerikaner bör överväga att lämna regionen.

Vad jämförelsen visar

Där de är överens

Washington, Teheran och Pakistan behandlar alla Hormuzsundet som den fråga som måste lösas först. Trump säger att ett avtal om Hormuz kommer före ett avtal om kärntekniken. Irans utrikesministerium säger att samtalen med Oman gäller sundet, och Pakistan säger att dess medling framför allt gäller sundet. Al Jazeeras korrespondent i Teheran rapporterar att Iran visar viss flexibilitet om hur farlederna ska skötas.

Där de skiljer sig

Washington häver inte blockaden förrän Iran skriver på ett avtal. Trump säger att den ligger kvar om det inte blir ett avtal eller en total kapitulation, och Teheran säger att ingenting förändras i sundet så länge belägringen består. De är också oense om sakläget i kärnteknikfrågan. Trump kräver det han kallar en denuklearisering av Iran. Grossi säger att IAEA aldrig haft uppgifter om ett strukturerat program för att bygga ett vapen, samtidigt som han kallar Irans lager av nästan vapengradigt material en omotiverad upplagring.

Det ingen säger

Kriget inleddes med att Trump uppmanade iranierna att ta över sitt eget styre när bombningarna var slut. Junitexten går åt motsatt håll: där lovar USA att inte lägga sig i Irans inre angelägenheter. De fjorton punkterna säger ingenting om Irans robotprogram och ingenting om de miliser som slåss för Iran i Irak och Jemen.

Vem säger vad

Donald Trump, USA:s president

Ställde in ett planerat storanfall den 1 augusti och sade att konturerna av en uppgörelse var klara. Han vill se Hormuzsundet helt öppnat och det han kallar en denuklearisering av Iran. Blockaden av Irans södra hamnar ligger kvar, säger han, om det inte blir ett avtal eller en total kapitulation.

”I have agreed, for the future benefit of the WORLD and, likewise, the survival of a successful and prosperous Iran, to cancel the attack, subject to being able to rapidly make a DEAL”Jag har gått med på, för världens framtida bästa och likaså för överlevnaden av ett framgångsrikt och välmående Iran, att ställa in anfallet, under förutsättning att vi snabbt kan få till ett AVTAL
Rafael Grossi, chef för FN:s atomenergiorgan IAEA

Sade till CNN några dagar efter de inledande anfallen att Iran inte var dagar eller veckor från ett kärnvapen. Samtidigt pekade han på allvarliga problem: en omotiverad upplagring av det han beskrev som nästan vapengradigt material, och bristande insyn vid inspektioner. CNN återgav uttalandet i sin direktrapportering den 2 och 3 augusti.

”we never had information indicating that there was a structured systematic program to build or to construct a nuclear weapon”vi har aldrig haft uppgifter som tyder på att det fanns ett strukturerat, systematiskt program för att bygga eller konstruera ett kärnvapen
Esmail Baghaei, talesperson för Irans utrikesministerium

Förnekar att Iran förhandlar direkt med USA. Teheran talar med Oman och med stater i och utanför regionen, och samtalen med Oman gäller en tillfällig säker farled genom sundet. Citatet nedan är översatt från Al Jazeeras engelska återgivning.

”As long as the maritime siege and US actions continue, nothing significant will change in the Strait of Hormuz”Så länge belägringen till sjöss och USA:s agerande fortsätter kommer ingenting av betydelse att förändras i Hormuzsundet
Ali Abdollahi, chef för Irans militära centralkommando

Anklagade Washington för att trappa upp och riktade hotet mot de grannländer som hyser amerikanska styrkor. Arab News publicerade uttalandet samma dag som USA:s beskickningar i tio länder i regionen uppmanade amerikaner att överväga att lämna området. Citatet nedan är översatt från Arab News engelska återgivning av ett uttalande som lästes upp i iransk statlig tv.

”Any country serving as defensive shield for criminal and aggressive America will be engulfed by the flames of war”Varje land som tjänar som försvarssköld åt det brottsliga och aggressiva Amerika kommer att uppslukas av krigets lågor
Tahir Andrabi, talesperson för Pakistans utrikesministerium

Han säger att Pakistan arbetar för att få tillbaka Washington och Teheran till Islamabadmemorandumet, och att förhandlingar pågår för att normalisera läget, framför allt i Hormuzsundet. Han uppmanar båda sidor att visa största återhållsamhet och att återuppta samtalen på teknisk nivå.

”We note with concern that the security situation remains precarious”Vi noterar med oro att säkerhetsläget fortsatt är prekärt
Ali al-Zaidi, Iraks premiärminister

Den 28 juli beordrade han Iraks säkerhetstjänster att utreda de drönaranfall mot saudiska oljeanläggningar som Riyad skyller på Iranstödda miliser i Irak. Dagen därpå anföll amerikanska och saudiska plan miliserna på irakisk mark och dödade minst 20 personer. I Guardians engelska översättning sade han att Irak var fast beslutet att hindra irakiskt territorium från att användas som väg eller utskjutningsplats för anfall mot broderliga eller vänskapliga länder.

Resul Serdar, Al Jazeeras korrespondent i Teheran

Rapporterade från Teheran den 28 juli, samma dag som Iran och Oman utväxlade förslag om hur sundet ska skötas. Oman har lagt fram tre farleder: en genom iranskt vatten, en internationell och en genom omanskt vatten.

”Despite public statements, our sources tell us Iran is demonstrating some flexibility.”Trots de offentliga uttalandena säger våra källor att Iran visar en viss flexibilitet.

Vår bevakning