·

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi
Bakgrund

Europas värme, bränder och torka

Europa släcker sina bränder med lånade flygplan: ett land ber en enda central i Bryssel om hjälp, andra länder erbjuder det de kan avvara, EU betalar upp till tre fjärdedelar av kostnaden, och unionens egna flygplan kommer först 2028, samtidigt som samma värme tömmer floderna som kontinenten fraktar gods på.

Europas värme, bränder och torka

Europa hanterar extrem värme som en fråga för räddningstjänsten. Maskineriet är EU:s civilskyddsmekanism, som kommissionen inrättade i oktober 2001 och som i dag omfattar 37 länder. Ett land som inte klarar sig självt vänder sig till samordningscentrumet för katastrofberedskap i Bryssel, som skickar begäran vidare till alla deltagare. Var och en erbjuder det som kan avvaras: flygplan, manskap, fordon, experter. Det drabbade landet väljer bland erbjudandena. Kommissionen samordnar leveransen och betalar en del av notan, och Copernicus satelliter levererar kartorna.

Svagheten är inbyggd. Erbjudandena är frivilliga, och de tunnas ut när flera länder brinner samma vecka. Därför håller EU en egen beredskapsreserv, rescEU, som under säsongen 2026 bestod av 22 flygplan och 5 helikoptrar; merparten av planen som sändes till Frankrike i juli kom därifrån. Unionen köper också en permanent flotta på 12 flygplan och 5 helikoptrar. Den första helikoptern nådde Rumänien i januari 2026, och de första planen väntas i början av 2028.

Pengar och befäl följer skilda regler. Enligt beslutet som styr mekanismen betalar EU upp till 75 procent av transporten för resurser som inte utlovats till den europeiska civilskyddspoolen. För utlovade resurser går taket vid 75 procent av driftskostnaden, transport inräknad. När rescEU-resurser sätts in täcker EU 75 procent av driftskostnaden. Resten är nationellt, och det är befälet också. Spanien höjde i juli 2026 för första gången en brand till operativ nivå 3, vilket flyttade ansvaret från regionen till regeringen.

Det omstridda är om detta är rätt tyngdpunkt. Moisés Galán Santano, brandexpert vid samordningscentrumet, säger att släckning är det sista svaret och att förebyggandet är det som saknas. Konsortiet World Weather Attribution kopplar brandvädret 2026 till en rad värmeböljor som föll på en torr vår och en extremt torr juni och juli. Ett policydokument från kommissionen i år förordade mer bete, återställda våtmarker och svämplan, bättre branddata och ökad medvetenhet hos allmänheten. Det arbetet är långsamt, lokalt och osynligt, och inget flygplan syns över det.

Samma värme tömmer floderna, och en flod är på en gång farled, bevattning och industriellt intag. Under en viss nivå slutar alla tre att fungera samtidigt. Donau ligger på sin lägsta nivå på 30 år i flera länder. Rumäniens nationella hydrologiska institut mätte flödet där floden går in i landet till under en tredjedel av det normala julivärdet. Sjöfarten stannade på den bulgariska sträckan, och gränspolisen hämtade 186 passagerare från ett kryssningsfartyg som gått på grund nära Vidin. I Ungern nådde kylvattenintag inte längre ner till vattnet.

63,560201552,6442016130,925201712,433201863,853201961,099202084,8272021306,555202291,220202342,6152024393,0792025
Bränd areal i Spanien per år, EFFIS · hektar · Källa: EFFIS
Satellitkartlagd bränd areal i bränder på omkring 30 hektar eller större, de elva senaste avslutade kalenderåren; EFFIS tillämpar samma tröskel över hela serien. 2026 är utelämnat eftersom året pågår: Spanien stod på 222 783 hektar den 7 augusti 2026 och siffran fortsätter stiga. Samma serie finns maskinläsbar via EFFIS statistik-API.
”Det är vårt eget verk: när temperaturen stiger ökar atmosfärens törst snabbt och suger fukten ur floder, sjöar, reservoarer och marken.”
Dominik Schumacherklimatforskare vid ETH Zürich, del av studien om torkan 2026

Siffrorna

Vad EU skickade till Frankrike och Spanien
7 flygplan och 4 helikoptrar från Tjeckien, Kroatien, Tyskland, Portugal, Slovakien, Sverige och Türkiye till Frankrike; 6 flygplan från Grekland, Italien och Türkiye samt 134 personer och 41 fordon från Portugal till Spanien. Bränderna hade då drivit mer än 300 000 människor från sina hem i de två länderna.
Vad mekanismen är
Kommissionen inrättade EU:s civilskyddsmekanism i oktober 2001. Den binder samman EU-länderna med tio ytterligare deltagande stater, bland dem Norge, Island, Türkiye och Ukraina. Vilket land som helst som drabbas av en katastrof kan begära hjälp, och kommissionen samordnar insatsen och bidrar till transport- eller driftskostnader.
Den permanenta flottan kommer 2028
EU köper 12 brandflygplan som ska baseras i Portugal, Spanien, Frankrike, Italien, Kroatien och Grekland samt 5 helikoptrar. Den första helikoptern levererades till Rumänien i januari 2026; de första planen väntas i början av 2028.
Vem betalar
Unionens ekonomiska stöd får uppgå till högst 75 procent av transportkostnaden för resurser som inte utlovats till den europeiska civilskyddspoolen, högst 75 procent av driftskostnaden för resurser som utlovats till poolen, och 75 procent av driftskostnaden när rescEU-resurser sätts in.
Frankrike har redan slagit sitt värsta helår
Frankrikes värsta avslutade år i EFFIS-serien, som börjar 2006, är 2022 med 66 337 hektar. Säsongen 2026 hade redan passerat det: EFFIS angav Frankrike till 92 871 hektar den 7 augusti 2026, ett löpande årsvärde som fortsätter stiga så länge säsongen pågår. Båda talen avser bränder på omkring 30 hektar eller större.
Hur mycket klimatet flyttat brandvädret
I en snabbanalys fann World Weather Attribution att brandväder lika extremt som det i centrala Spanien i juli 2026, mätt som högsta sjudagars Daily Severity Rating, nu är minst 20 gånger mer sannolikt än i ett förindustriellt klimat. För sydvästra Frankrike angav de minst en fördubbling och kallade det en försiktig skattning.
Donau vid inloppet till Rumänien
Rumäniens nationella hydrologiska institut anger det genomsnittliga julivattenflödet där Donau går in i landet till 4 700 kubikmeter i sekunden. Onsdagen den 29 juli 2026 låg det på 1 600, mindre än en tredjedel, och institutet väntade sig 1 500 påföljande tisdag.
Brandmän som dog
Tre grekiska brandmän dog i insatser på Kreta och i södra Grekland, enligt den grekiska brandkåren, den 29 juli 2026.

Vad jämförelsen visar

Där de är överens

Ingen av parterna bestrider grunderna. Sommaren 2026 drevs av hetta och torka som människans klimatpåverkan gjort värre, Europa värms dubbelt så snabbt som världen i genomsnitt enligt klimattjänsten Copernicus, och ett enskilt land kan inte bemanna en sådan säsong ensamt. Att flygplan och manskap ska röra sig över gränserna är oomstritt, liksom bedömningen att brandsäsongen blir hetare och längre.

Där de skiljer sig

Striden gäller tyngdpunkten. Kommissionen och de nationella regeringarna pekar på det som syns: plan i luften, manskap på marken, solidaritet inom timmar. En brandexpert vid kommissionens eget samordningscentrum säger att släckning är det sista svaret och att det är förebyggandet som saknas, ett arbete som är långsamt och mestadels osynligt. De gröna lägger felet på en tredje plats, i uteblivna europeiska beslut mellan somrarna.

Det ingen säger

Två saker. Det som publiceras är vad som skickades, inte vad som begärdes och aldrig erbjöds: kommissionens meddelande den 27 juli räknar upp planen som flög och säger ingenting om begäranden som förblev obesvarade när flera länder brann samma vecka, och det är den siffran som skulle avgöra om reserven är stor nog. Och de tre kostnadsandelar som beslutet anger, 75 procent var, hör alla till insatsen: transport, drift av utlovade resurser och insats av rescEU. Förebyggandet finansieras enligt andra artiklar och med andra medel.

Vem säger vad

Hadja Lahbib, EU-kommissionär med ansvar för beredskap och krishantering

Att inget land ska behöva möta en katastrof av den här storleken ensamt är själva skälet till att Europa byggde en gemensam insatskapacitet.

”Right now, hundreds of thousands of people have been forced to flee their homes, while firefighters battle walls of flame in dramatic conditions to save lives and communities. No country should ever have to face a disaster of this scale alone.”Just nu har hundratusentals människor tvingats fly sina hem, medan brandmän kämpar mot väggar av eld under dramatiska förhållanden för att rädda liv och samhällen. Inget land ska någonsin behöva möta en katastrof av den här omfattningen ensamt.
Pedro Sánchez, Spaniens regeringschef

Kallade den första nationella brandinsatsen en rimlig framgång och begär en bred nationell överenskommelse om klimatnödläget som täcker både insats, förebyggande och återuppbyggnad.

”Tenemos que estar unidos en la respuesta, pero tenemos que estar unidos también en la prevención y en la reconstrucción”Vi måste vara enade i insatsen, men vi måste vara enade också i förebyggandet och i återuppbyggnaden
Moisés Galán Santano, expert på skogsbränder vid EU:s samordningscentrum för katastrofberedskap

Insatsen är den sista utvägen, inte lösningen. Mer måste göras för att förebygga bränder, och det är ett arbete över många år.

”The [emergency] response is not only the answer. It’s the last answer. But it’s not all the answer. We need to focus on prevention.”Insatsen är inte bara svaret. Den är det sista svaret. Men den är inte hela svaret. Vi måste inrikta oss på förebyggande.
Vula Tsetsi, medordförande för Europeiska gröna partiet

Problemet är inte solidariteten under branden utan avsaknaden av europeiska beslut mellan bränderna; kommissionens plan för värme och kyla var väntad i april och har inte publicerats.

”There is a widening gap between the scale of Europe’s heatwaves – literally hitting every EU country – and the absence of decisive European action.”Klyftan växer mellan omfattningen av Europas värmeböljor, som bokstavligen drabbar varje EU-land, och frånvaron av beslutsam europeisk handling.
Dominik Schumacher, klimatforskare vid ETH Zürich, del av studien om torkan 2026

Torkan drivs inte främst av utebliven nederbörd utan av varmare luft som suger ut fukten; torkan 2026 kom två månader tidigare än den 2022.

”That is our own doing: as temperatures climb, the atmosphere’s thirst increases quickly, sucking moisture out of rivers, lakes, reservoirs and the soil.”Det är vårt eget verk: när temperaturen stiger ökar atmosfärens törst snabbt och suger fukten ur floder, sjöar, reservoarer och marken.
Ivan Zhekov, chef för flodövervakningen vid Bulgariens sjöfartsmyndighet

Säger sig aldrig ha hört talas om så låga nivåer och att inget liknande inträffat sedan 1990. Sjöfarten på Donau i Bulgarien har stannat, och ett kryssningsfartyg gick på grund vid Vidin.

”I have never heard of such low levels over the years. There has certainly not been a similar situation since 1990”Jag har aldrig hört talas om så låga nivåer under alla dessa år. Det har definitivt inte varit en liknande situation sedan 1990

Vår bevakning