··

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi
Bakgrund

Europas energiförsörjning

Europas planerbara elproduktion visar sig vara väderberoende: flodkyld kärnkraft och vattenkraft faller bort just de veckor en värmebölja driver upp förbrukningen som mest. Ungern och Rumänien höll ihop näten med import och med storförbrukare som ombads stänga av. Den havsbaserade vindkraft Danmark köper i stället ska vara i full drift först 2032, och bara om kontrakten undertecknas.

Paks står enligt verket självt för hälften av Ungerns elproduktion och stannade helt för första gången sedan det togs i drift: Donau var för låg för att nå kylvattenintagen. Rumänien stängde en av Cernavodăs två reaktorer och utlyste energiberedskap för hela augusti.
Europas energiförsörjning

En kärnreaktor är en maskin för att koka vatten, och den behöver ett mycket större flöde av kallt vatten för att föra bort spillvärmen. Ungerns kärnkraftverk Paks tar kylvattnet direkt ur Donau, och rumänska Cernavodă tar sitt ur en donauarm. Sjunker floden tillräckligt når intagen inte längre ner i vattnet, och reaktorn måste stängas oavsett hur det står till med bränsle och elnät. Samma låga vatten drar ner vattenkraften, och Bolojan säger att Rumänien knappt kan öka produktionen i sina vattenkraftverk.

Rumäniens nationella hydrologiinstitut anger julimedelflödet där Donau går in i landet till 4 700 kubikmeter i sekunden. Den 29 juli 2026 låg det på omkring 1 600. Magyar uppgav att floden vid Paks stod på minus 121 centimeter mot minus 97 år 2018, medan verkets eget uttalande angav nivån 28 centimeter under 2018 års rekord. Sedan stannade Paks helt för första gången sedan det togs i drift och tog 2 000 megawatt ur systemet. Enligt verket självt står det för hälften av Ungerns elproduktion.

Förbrukningen rörde sig åt andra hållet samma vecka: värmen som tömde floderna satte också igång luftkonditioneringen. Ungern bad hushållen flytta elanvändning bort från toppen mellan klockan 17 och 22, och systemoperatören Mavir uppmanade dussintals storförbrukare, bland dem batterifabriker och cementfabriker, att begränsa sitt uttag. Rumänien utlyste nationell energiberedskap för augusti, och över åttio elintensiva företag skulle dra ner från den 4 augusti. Bilfabrikerna Dacia och Ford stod stilla till den 19 augusti och avstod omkring 200 megawatt.

Import hjälper bara om grannen har el över, och Bolojan säger att alla länder i närheten är i samma läge. Rumänien bad Ukraina om nödleveranser på kvällarna och lät flottan spränga bort en klippformation som blockerade den donauarm som förser Cernavodă med vatten. Importerad el kostar också pengar, och det närmaste måttet på det är trubbigt. Eurostat anger energiinflationen i euroområdet till 10,0 procent i juli 2026, mot 10,8 procent i april och maj, alltså före avställningarna. Det är euroområdet som helhet, inte Ungern eller Rumänien.

Samma veckor köpte Danmark el till 2032. Landet bjöd ut minst 1,8 gigawatt, och den 4 augusti 2026 rapporterade en branschtidning att Vattenfall hade vunnit båda ytorna. Danska Energistyrelsens egen sida beskrev fortfarande utvärderingen som pågående. Danmark gick tillbaka till stöd efter att den stödfria nordsjörundan inte fick ett enda anbud i december 2024. Staten har satt tak för sina nettoutbetalningar vid 15,7 miljarder danska kronor för den ena ytan och 21,9 miljarder för den andra.

5,1Mar 202610,8Apr 202610,8May 20268,5Jun 202610Jul 2026
Energipriserna i euroområdet, årstakt månad för månad · procent · Källa: Eurostat
HICP:s energikomponent för euroområdet, varje månad jämförd med samma månad året innan, avläst ur tabellen i Eurostats snabbestimat den 31 juli 2026. Diagrammet börjar i mars. Så sent som i februari 2026 var energi billigare än året innan: årstakten låg då på minus 3,1 procent, och i juli 2025 på minus 2,4 procent; ingen av de månaderna ritas här. Julisiffran för 2026 är markerad som ett estimat och kan revideras. Publiceringen redovisar inga månader mellan augusti 2025 och januari 2026. Detta är euroområdet som helhet och inte priset i något enskilt land.
”Mot en normal förbrukning på över 7 000 MW under kvällstimmarna importerar vi omkring 1 700 MW. Om även block två stannar skulle vi behöva importera över 2 500 MW.”
Ilie BolojanRumäniens tillförordnade premiärminister

Siffrorna

Paks: hur stort bortfallet är
2 000 MW
Premiärminister Péter Magyar uppgav att 2 000 megawatt faller bort ur den ungerska elproduktionen senast från måndagen den 3 augusti. Verkets eget uttalande, citerat av Telex, beskriver Paks som leverantör av hälften av Ungerns el. Telex kallar detta den första fullständiga avställningen under en 44-årig historia, medan Euronews skriver att verket öppnade för 42 år sedan. Enligt Magyars uppgifter stod Donau vid Paks på minus 121 centimeter mot minus 97 år 2018, den lägsta noteringen där hittills. Verkets uttalande anger i stället att nivån ligger 28 centimeter under 2018 års rekord.
Donau när floden går in i Rumänien
1 600 m³/s
Rumäniens nationella hydrologiinstitut anger julimedelflödet där Donau går in i landet till 4 700 kubikmeter i sekunden. Till onsdagen den 29 juli 2026 hade flödet fallit till omkring 1 600, mindre än en tredjedel, och institutet väntade sig ett fortsatt fall till 1 500 till tisdagen därpå.
Cernavodă
20 %
Rumäniens enda kärnkraftverk har två reaktorer på 706 megawatt, som tillsammans står för omkring 20 procent av landets elproduktion. Den första stängdes på grund av Donaus låga vattenstånd sista veckan i juli 2026, och statliga Nuclearelectrica försökte hålla den andra i drift.
Rumänien: förbrukning som tas bort från nätet
200 MW
Fler än 80 av Rumäniens största elintensiva företag skulle inleda underhåll eller dra ner produktionen från tisdagen den 4 augusti 2026. Bilfabrikerna Dacia och Ford stannade till den 19 augusti och skar frivilligt bort omkring 200 megawatt. Regeringen utlyste nationell energiberedskap den 31 juli 2026 för hela augusti.
Energipriserna i euroområdet, juli 2026
Eurostats snabbestimat ger energi en årstakt på 10,0 procent i juli 2026, upp från 8,5 procent i juni, högst av huvudgrupperna. Den samlade årsinflationen i euroområdet väntades bli 2,9 procent, upp från 2,8 procent.
Den danska tilldelningen, och vem som hävdar vad
Offshore Wind Biz rapporterar att Vattenfall lämnade lägsta bud på båda ytorna och utsågs till vinnare av Nordsøen Midt och Hesselø, till avräkningspriser i differenskontrakt på 504 respektive 542 danska kronor per megawattimme, garanterade i 20 år från idrifttagning. Det är budpriser återgivna av en branschtidning, inte villkor som myndigheten har offentliggjort. Samma artikel anger, med danska Energistyrelsen som källa, att de två ytorna tillsammans ger minst 1,8 gigawatt och är i full drift 2032, och uppger fördelningen 1 000 och 800 megawatt mellan dem som Vattenfalls egen uppgift. Tilldelningen förutsätter formell kontroll innan kontrakten undertecknas.
Vad danska staten har satt som tak för sina utbetalningar
Danska Energistyrelsen uppger att de två parkerna upphandlades med en stödmodell där staten garanterar producenterna ett fast pris för deras el, med ett nettoutbetalningstak på 15,7 miljarder danska kronor för Nordsøen Midt och 21,9 miljarder danska kronor för Hesselø. Anbudsfristen gick ut den 20 maj 2026. När vi läste myndighetens egen upphandlingssida den 7 augusti 2026 beskrev den fortfarande utvärderingen som pågående, och angav att den väntas vara klar senast i januari 2027.
Varför Danmark gick tillbaka till stöd
Den 5 december 2024 meddelade danska Energistyrelsen att inga anbud alls hade lämnats in på någon av de tre nordsjöparkerna i första omgången av myndighetens upphandling om 6 GW. Den omgången bjöds ut utan stöd; anbudsgivarna skulle i stället erbjuda en fast årlig koncessionsavgift till staten under 30 år. Klimat-, energi- och försörjningsminister Lars Aagaard bad myndigheten föra en dialog med marknaden för att klarlägga orsakerna, givet det intresse flera företag hade visat under den inledande marknadsdialogen.

Vad jämförelsen visar

Där de är överens

Ungern och Rumänien grep efter samma två kortsiktiga verktyg: importerad el, och storförbrukare och hushåll som ombads dra ner på kvällen. Kommissionen erbjöd samordning snarare än el och sade sig stå redo att kalla samman sin elsamordningsgrupp. Båda ländernas svar är kortsiktiga. Rumäniens beredskap gäller hela augusti, och Telex rapporterade att Paks inte skulle startas om medan Donau fortsatte sjunka.

Där de skiljer sig

Magyar varnade för att en energikris kan bryta ut inom dagar. Anna-Kaisa Itkonen sade att kommissionen inte såg några omedelbara farhågor för försörjningstryggheten, och András Perger, som sätter Ungerns bortfall till 25 till 30 procent av produktionen, väntar sig inga allvarliga problem i regionen. Ciprian Cherciu och Otto Brøns-Petersen vill ha rakt motsatta saker av staten. Cherciu säger att Rumänien borde ha rustat upp sina vattenkraftverk och byggt vind, sol och framför allt lagring. Brøns-Petersen säger att staten bara ska upphandla havsbaserad vindkraft i den takt som privata investerare är villiga att finansiera utbyggnaden, eftersom garanterade priser gör att varken politiker eller väljare kan se slutnotan. Upphandlingen som Vattenfall nu har vunnit har egna tak, 15,7 och 21,9 miljarder danska kronor för de två ytorna.

Det ingen säger

Ingen av källorna åberopar någon europeisk regel för hur mycket en flodkyld reaktor får räknas med under en torr augusti. De danska parkerna ska vara i full drift först 2032, och bara om kontrakten undertecknas.

Vem säger vad

Péter Magyar, Ungerns premiärminister

Varnar för att en energikris kan bryta ut inom dagar. Han säger att avställningen och kostnaden för nödimporten hade kunnat undvikas om den tidigare Orbán-regeringen hade byggt en ny pumpstation. Problemet med lågt vatten i Donau har enligt honom varit känt i åratal. Räcker inte reserver, import och frivillig återhållsamhet kan storförbrukare kopplas bort i tur och ordning, och regeringen förbereder lagstiftningen för det.

”Ez azt jelenti, hogy legkésőbb hétfőtől 2000 megawatt kiesik a magyar energiatermelésből, miközben a fokozódó hőség miatt folyamatosan nő a lakossági és közületi villamosenergia-felhasználási igény.”Det betyder att senast från måndag faller 2 000 megawatt bort ur den ungerska elproduktionen, samtidigt som hushållens och den offentliga sektorns elbehov hela tiden ökar på grund av den tilltagande värmen.
Anna-Kaisa Itkonen, talesperson för EU-kommissionen

Säger att kommissionen följer Ungern och Rumänien och står redo att kalla till ett extramöte i sin elsamordningsgrupp. Gruppen ska enligt kommissionen underlätta informationsutbyte och samordna nästa steg i regionen. Samtidigt betonade hon att det för närvarande inte finns några omedelbara farhågor för försörjningstryggheten.

”Although the operator has emergency measures in place to guarantee nuclear safety, an event of this kind could further strain the regional electricity balance”Även om operatören har beredskapsåtgärder på plats för att garantera kärnsäkerheten kan en händelse av det här slaget ytterligare belasta den regionala elbalansen
Ilie Bolojan, Rumäniens tillförordnade premiärminister

Utlyste nationell energiberedskap för augusti och lade fram siffrorna offentligt. Kvällsunderskottet täcks med import på omkring 1 700 megawatt. Stannar även Cernavodăs andra reaktor förlorar landet omkring 20 procent av den nationella produktionen, vilket är hela verkets andel. Han säger att alla grannländer är i samma läge och att efterfrågan på importerad el är precis lika stor där, och han har bett Ukraina om nödleveranser på kvällarna.

”Față de un consum normal de peste 7.000 MW în orele de seară, importăm aproximativ 1.700 MW. Dacă se oprește și grupul doi, ar trebui să importăm peste 2.500 MW.”Mot en normal förbrukning på över 7 000 MW under kvällstimmarna importerar vi omkring 1 700 MW. Om även block två stannar skulle vi behöva importera över 2 500 MW.
András Perger, energiexpert vid den ungerska organisationen Energiaklub

Sätter Ungerns bortfall från måndagen till 25 till 30 procent av landets produktion, alltså mindre än den hälft av elproduktionen som verket självt säger sig stå för. Han kallar det ett allvarligt prov för både den nationella och den regionala försörjningen. Import från grannländerna kan enligt honom täcka en del av bortfallet, samtidigt som tillgången på vattenkraft i sig är begränsad i regionen.

”Although the situation in Hungary is stretched, I don't expect this to cause serious regional problems”Även om läget i Ungern är ansträngt räknar jag inte med att det här orsakar allvarliga problem i regionen
Ciprian Cherciu, rumänsk energiexpert

Menar att Rumänien saknar en sammanhållen nationell energistrategi. Han säger att landet borde ha rustat upp sina vattenkraftverk, byggt ny produktionskapacitet och byggt ut vind och sol. Det skulle enligt honom kunna ge ett alternativ när kärnkraftverket inte kan köras för full effekt.

”Above all, Romania should have invested in developing electricity storage capacity. This is an area where the country remains significantly underdeveloped”Framför allt borde Rumänien ha investerat i att bygga ut lagringskapacitet för el. Det är ett område där landet fortfarande är kraftigt underutvecklat
Otto Brøns-Petersen, analyschef vid den danska marknadsliberala tankesmedjan CEPOS

Angrep en dansk stödplan i maj 2025, femton månader innan Vattenfall vann den här upphandlingen. Han menade att havsbaserad vindkraft ska upphandlas i den takt som privata investerare är villiga att finansiera utbyggnaden. Garanterade priser gör enligt honom att varken politiker eller väljare kan se vad slutnotan blir. Planen han skrev om gällde tre gigawatt för upp till 50 miljarder danska kronor före moms.

”Hvis havvind skal være støttefri, skal man skal belave sig på at udbygge i den takt og det omfang, der er markedsmæssig interesse for, og ikke beslutte udbygningstakten blandt folketingspolitikere omkring et forhandlingsbord.”Ska havsbaserad vindkraft vara stödfri måste man vara beredd på att bygga ut i den takt och den omfattning som det finns marknadsintresse för, och inte besluta utbyggnadstakten bland folketingspolitiker runt ett förhandlingsbord.

Vår bevakning