torsdag 20 augusti 2026 ··

God Morgon

Geopolitik · Europa · Sverige · Türkiye · ekonomi

Turkiet

Israel bombar syrisk flygbas och säger sig stoppa turkisk truppförläggning

Israel bombar syrisk flygbas och säger sig stoppa turkisk truppförläggning

Israel genomförde åtta flyganfall mot start- och landningsbanan och förråden på basen Abu al-Duhur i Idlib, timmar efter att en turkisk delegation lämnat platsen. Netanyahus kansli uppger att anfallet skulle hindra en turkisk truppförläggning; Ankara kallar påståendet grundlöst och säger att det tjänar Netanyahus expansionspolitik inför det israeliska valet. USA:s Syriensändebud beskriver anfallet som en onödig upptrappning.

Washington vill koppla ihop Israel, Turkiet och Syrien på en direktlinje

USA:s Syriensändebud Tom Barrack säger att Washington arbetar på en mekanism för att undvika sammanstötningar mellan de tre länderna, sedan Turkiet inte varnats före anfallet mot Abu al-Duhur och sett israeliskt flyg röra sig norrut mot sitt eget luftrum. Barrack menar att en sådan kanal kostar långt mindre än att låta militärerna kommunicera med vapen.

Ankara avvisar rättsverkan av grekisk havsplan för förnybar energi

Utrikesdepartementets talesperson Öncü Keçeli säger att den särskilda planeringsram för förnybar energi som Grekland tillkännagav den 19 augusti, och som täcker Egeiska havet, inte får några rättsliga följder för Turkiet. Ankara upprepar att ensidiga åtgärder bör undvikas i slutna och halvslutna hav och hänvisar till Atendeklarationen om goda grannrelationer.

Europa

EU sluter upp bakom Internationella brottmålsdomstolen efter nya amerikanska sanktioner

EU sluter upp bakom Internationella brottmålsdomstolen efter nya amerikanska sanktioner

Ursula von der Leyen och António Costa säger att Internationella brottmålsdomstolens tjänstemän måste kunna arbeta utan yttre påtryckningar, sedan Marco Rubio infört sanktioner mot domstolens ordförande Tomoko Akane och en jurist vid åklagarens kansli. Rubio kallar domstolen korrumperad och politiserad. Nederländerna och Tyskland fördömde också åtgärden, och samtliga 27 medlemsstater är anslutna till domstolen.

Demonstranterna som bar fram Fedorov säger nej till hans krav på val

Demonstranterna som bar fram Fedorov säger nej till hans krav på val

Rörelsen som demonstrerat i en månad för den avsatte försvarsministern Mykhailo Fedorov har upplösts sedan han krävt presidentval mitt under krigslagarna. Organisatören Dmytro Koziatynskyj säger att soldater vid fronten inte skulle kunna rösta och att protesterna gällde försvarspolitiken, inte Fedorovs egen karriär. Ukrainsk lag tillåter att val skjuts upp så länge krigslagarna gäller.

Andra Nord Stream-misstänkte gripen i Kroatien

Andra Nord Stream-misstänkte gripen i Kroatien

Tysklands federala åklagarmyndighet uppger att en ukrainsk medborgare, utbildad dykare, gripits i Pula på europeisk arresteringsorder och ska utlämnas. Han uppges ha ingått i den grupp som fäste sprängladdningar på Nord Stream 1 och 2 utanför Bornholm i september 2022. Åtal väcktes förra månaden mot en tidigare ukrainsk officer i samma ärende.

Pentagon frågar Natoländerna hur lojala de är mot Washingtons linje

Pentagon frågar Natoländerna hur lojala de är mot Washingtons linje

Ett frågeformulär på tre sidor som Al Jazeera fått tillgång till frågar allierade om de offentligt stött amerikanska utrikespolitiska prioriteringar och om de begränsat amerikanskt tillträde till baser eller tillstånd att flyga över deras territorium. Dokumentet cirkulerar under den sexmånadersöversyn av USA:s styrkor i Europa som ska vara klar i december. Natotjänstemän invänder att formuläret blandar samman alliansens kollektiva försvar med amerikanska operationer i Mellanöstern.

Kvarlevor efter minst 23 personer funna i massgravar i Kosovo

Kvarlevor efter minst 23 personer funna i massgravar i Kosovo

Rättsmedicinska team har grävt ut tre misstänkta massgravar i norra Kosovo och funnit skelettdelar efter minst 23 människor. De antas vara kosovoalbaner som fördes bort från Mitrovica och avrättades våren 1999, och DNA-arbetet väntas ta månader. Omkring 1 600 människor är fortfarande saknade sedan kriget 1998–1999, och tre lokala män är gripna misstänkta för krigsförbrytelser mot civila.

Världen

Trump utlyser ekonomisk kampanj mot Iran och hotar dem som handlar med Teheran

Trump utlyser ekonomisk kampanj mot Iran och hotar dem som handlar med Teheran

Presidenten skrev på Truth Social att han inleder den hårdaste ekonomiska operation som någonsin riktats mot något land, sedan förhandlingarna med Teheran brutit samman, och varnade att varje stat som låter sina banker, företag eller flygplatser ge Iran en livlina själv drabbas. Iranska statsmedier säger att hotet upprepar sanktioner Teheran redan lärt sig kringgå. Analytiker pekar på kinesiska banker som Washingtons verkliga hävstång, med Irak och Turkiet som svårare mål.

Förenade Arabemiraten stoppar all handel och alla betalningar med Iran

Förenade Arabemiraten stoppar all handel och alla betalningar med Iran

Abu Dhabi meddelade att all handel, alla kommersiella utbyten och alla finansiella transaktioner med Iran upphör tills vidare, efter vad emiraten uppger var två iranska ballistiska robotar avfyrade mot landet den 18 augusti. Teheran förnekar att emiratiskt territorium var målet och säger sig ha beskjutit fartyg i stället. Emiraten har länge varit en av de viktigaste handelsvägarna in i den sanktionerade iranska ekonomin.

Seoul skakas av att Washington kopplar de gemensamma övningarna till Iran

Seoul skakas av att Washington kopplar de gemensamma övningarna till Iran

Trump meddelade via sociala medier att de gemensamma övningarna med Sydkorea ska skäras ned kraftigt, eftersom de sänder en olämplig och fientlig signal till Nordkorea, och lade till att Seoul tackat nej till att delta i kriget mot Iran. Övningen Ulchi Freedom Shield kortades från elva dagar till fem. Sydkoreanska tjänstemän säger att de fick veta det genom ett inlägg, inte genom diplomatiska kanaler, och debatten om egna kärnvapen har tagit ny fart.

Sverige

Åkesson siktar på statsministerposten 2030, före valet den 13 september

Åkesson siktar på statsministerposten 2030, före valet den 13 september

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson säger att han vill sikta på statsministerposten 2030 eller senare, och att partiet står bakom Ulf Kristersson som högerblockets kandidat den 13 september mot att man får verkligt inflytande och statsrådsposter med tyngd, särskilt inom migration och integration. En Verianmätning den 19 augusti ger regeringssidan 43,9 procent mot oppositionens 53,9.

Ämnen