Turkiet
En domstol beslutade den 16 augusti att häkta Alihan Kuriş, ledare för den religiösa gemenskapen Süleymancılar, tillsammans med 31 andra misstänkta i en utredning om penningtvätt och korruption; sex personer, bland dem Ahmet Gökcen, tidigare ledamot av domar- och åklagarrådet HSK, sattes i husarrest. Utredarna har identifierat 32 bolag med kopplingar till rörelsen och uppger att över 100 miljarder lira, omkring två miljarder dollar, ska ha förts utomlands; Kuriş ska ha gripits gömd i ett lönnutrymme i ett hus som inte stod i hans namn. Åklagarna understryker att utredningen inte gäller gemenskapens religiösa verksamhet, men ingripandet mot en av landets största religiösa rörelser är politiskt laddat.
Donald Trump kallar försvarsavtalet mellan Saudiarabien, Turkiet och Pakistan ett "stort, djärvt och viktigt första steg" och ett tecken på att Mellanöstern "håller på att enas". Pakten undertecknades den 7 augusti i Mecka av Erdoğan, kronprins Mohammed bin Salman och premiärminister Shehbaz Sharif och slår fast att ett väpnat angrepp på ett av länderna betraktas som ett angrepp på alla tre. Egyptens utrikesminister Badr Abdelatty uppger att Kairo "studerar möjligheten att ansluta sig", och hans turkiske kollega Hakan Fidan kallar Egypten en naturlig partner som han räknar med i alliansen; för Ankara innebär pakten en central plats i Gulfens säkerhetsordning i takt med att USA drar sig tillbaka.
Genom presidentdekret av den 15 augusti, publicerade i det officiella kungörelseorganet på söndagen, utropar Turkiet två marina nationalparker: en i nordöstra Egeiska havet och en i östra Medelhavet mellan Fethiye och Kaş. Greklands utrikesministerium kallar utpekandet rättsstridigt i den mån parkerna sträcker sig utanför turkiskt territorialvatten och förklarar att det saknar rättslig verkan såväl på internationellt vatten som för Greklands rättigheter över kontinentalsockeln. Ankara framställer beslutet som miljöskydd; tvisten speglar de turkiska protesterna i fjol, när Grekland inrättade egna parker i Joniska havet och Egeiska havet.
Källa:
To Vima · söndag 16 augusti 2026
Kommunfullmäktige i Menderes i İzmirprovinsen valde AKP:s Asuman Şen till tillförordnad borgmästare med 15 röster i fjärde omröstningsomgången, mot 12 för Nya partiets Barış Gürsoy, sedan den folkvalde CHP-borgmästaren İlkay Çiçek frihetsberövats och avsatts i en korruptionsutredning. CHP vann 18 av 31 fullmäktigemandat 2024, men nio ledamöter har gått över till det nybildade Nya partiet, grundat av den tidigare CHP-ledaren Özgür Özel, och tre har gripits i utredningen. Utgången visar hur splittringen i oppositionen ger regeringspartiet lokala fotfästen även där det saknar egen majoritet.
Europa
EU:s utrikeschef Kaja Kallas säger till Die Welt att hon i höst lägger fram "de mest långtgående sanktionslistorna sedan krigets början": antas de, ökar enligt henne antalet sanktionerade ryska aktörer med en tredjedel på en gång. EU-diplomater uppger för Reuters att utrikestjänsten föreslår omkring 1 600 personer och företag med koppling till det militärindustriella komplexet, med presentation i början av september och antagande i oktober; nära 3 000 namn står redan på listorna. Kallas uppskattar att sanktionerna hittills berövat den ryska krigsmaskinen mer än 1 000 miljarder euro.
En domstol i Pskov dömde på måndagen Lev Sjlosberg, en av partiet Jablokos ledande företrädare, till elva år och en månads fängelse för uttalanden mot kriget i Ukraina, inför nästa månads parlamentsval. Samma dag avslog Rysslands högsta domstol partiets överklagande och fastställde beslutet att stänga ute Jabloko, det enda partiet som öppet motsätter sig kriget, från valet den 18 till 20 september. De två avgörandena fullbordar utrensningen av krigsmotståndet ur den ryska valpolitiken.
Källa:
PBS News · måndag 17 augusti 2026
Robert Jenrick, ekonomisk talesperson för Reform UK, lade i ett tal på måndagen fram planen att endast brittiska medborgare ska ha rätt till bidrag som universal credit, barnbidrag, bostadsbidrag och pensionstillägg, med undantag för militärtjänstgöring och för den som betalat in till pensionssystemet; partiet hävdar en besparing på 21 miljarder pund om året till 2029. Förslaget omfattar EU-medborgare med uppehållsstatus efter brexit och skulle kräva att utträdesavtalet med Bryssel förhandlas om. Labour svarar att de allra flesta invandrare saknar tillgång till bidragssystemet och att planen skulle slå mot människor som arbetat och betalat skatt i decennier.
Källa:
Euronews · måndag 17 augusti 2026
Europeiska kommissionen vill via elmarknadslagstiftningen beskatta el lägre än naturgas för att göra elektrifiering ekonomiskt attraktiv, som ett led i EU:s mål om 46 procents elektrifiering till 2040; el kostar i dag tre till fem gånger mer än gas i unionen. Tysklands finansministerium invänder att skattefrågor kräver enhällighet och att kommissionen kringgår det genom att gå via marknadsreglerna: generaldirektören Bastian Fleig ser "betydande tvivel" på att förslaget kan antas med kvalificerad majoritet och kallar det ett direkt ingrepp i den nationella skatte- och budgetsuveräniteten. Förhandlingarna mellan medlemsländerna och parlamentet inleds efter sommaruppehållet under irländskt ordförandeskap.
Källa:
Euronews · måndag 17 augusti 2026
Världen
Sextiodagarsavtalet som undertecknades den 17 juni i Islamabad under pakistansk medling löpte ut på måndagen utan att ha lett till någon slutuppgörelse. Det föll i praktiken samman inom en månad, på grund av vagt formulerade åtaganden och tvisten om sjöfartslederna genom Hormuzsundet: Trump förklarade det "över" redan den 7 juli, och det iranska utrikesministeriets talesperson Esmaeil Baghaei säger att USA:s "grova och omfattande brott" mot texten gjorde att förhandlingar aldrig inleddes. Inget tyder på att avtalet återupplivas; Pakistan fortsätter försöken att få igång direkta kontakter.
Vid ett flera timmar långt möte på måndagen enades Donald Trumps sändebud Jared Kushner och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, enligt en källa med insyn, om att en amerikansk general ska leda övervakningen av Hamas "demilitarisering". Mötet hölls dagen efter Kushners sällsynta samtal i Kairo med en Hamasdelegation, tillsammans med Nickolay Mladenov, Gazasändebud för fredsorganet Board of Peace, i ett försök att rädda organets färdplan i femton punkter sedan Israel avvisat den. Att avväpningsfrågan nu får en amerikansk huvudman är det första konkreta utfallet av medlingsrundan.
Källa:
NBC News · måndag 17 augusti 2026
Två sprängladdade drönare av typen Hadid-110, avfyrade från iranskt territorium strax efter midnatt mot måndagen, träffade regeringschefen Masrour Barzanis privata kontor och bostaden för chefen för underrättelsetjänsten Parastin i Pirmamdistriktet nära Erbil, utan att någon kom till skada. Barzani kallar attackerna "hänsynslösa och oacceptabla" och "en farlig upptrappning och ett direkt hot mot Kurdistanregionens säkerhet och stabilitet". Teheran anklagar regionen för att hysa israeliska underrättelsenätverk och iransk-kurdiska oppositionsgrupper och har återkommande slagit mot mål där sedan kriget inleddes i slutet av februari.
Sverige
Sveriges generalkonsulat i Istanbul har fått en ny biträdande generalkonsul: Matilda Lindén, en av utrikesförvaltningens mest lysande diplomater, tillträdde i går sin tjänst på Istiklal Caddesi 247. Hon kommer närmast från en placering i Tunis. Denna tidning, som varje morgon skrivs med sina läsare på generalkonsulatet i åtanke, önskar henne varmt välkommen till Istanbul och all lycka i det nya uppdraget.
Omkring 850 personer skrev i lördags Sveriges första medborgarskapsprov i samhällskunskap på Stockholmsmässan i Älvsjö, en följd av de skärpta krav på språk- och samhällskunskaper som gäller för medborgarskap sedan den 6 juni. Flera deltagare uppger för The Local att frågor rörde sådant som inte fanns i det officiella studiematerialet och att ordvalet låg över den språknivå som krävs, som nederbörd i stället för regn. Någon godkäntgräns finns ännu inte: Universitets- och högskolerådet fastställer den i höst utifrån utfallet, resultaten kommer i oktober och den som underkänns får göra om provet.
Inför valet den 13 september får omkring 6,5 miljoner väljare för första gången sitt röstkort i en digital brevlåda, medan ungefär två miljoner utan digital brevlåda fortfarande får det på papper; utskicken pågår från den 15 till den 26 augusti, då förtidsröstningen börjar. Nytt är också att röstkortet inte längre behövs vid röstningen: giltig legitimation räcker, både i förtidsröstningslokalen och i vallokalen på valdagen. Enligt Valmyndigheten ökar den digitala hanteringen både säkerheten i produktionen och väljarnas tillgång till sina röstkort.