Ali Fazıl Kasap lämnade Republikanska folkpartiet (CHP) den 14 augusti och anslöt sig till alliansen Nya vägen, som därmed åter når de tjugo ledamöter som krävs för att behålla partigruppsstatus i parlamentet. Blocket hade fallit till nitton sedan Mustafa Bilici gått över till regerande AKP. Kasap gjorde samma manöver i december 2023 för att rädda Saadetpartiets grupp, och hans avhopp lämnar CHP med 44 ledamöter.
Pervin Buldan och Mithat Sancar besökte den 15 augusti Selahattin Demirtaş, tidigare medordförande för HDP, och Selçuk Mızraklı, tidigare borgmästare i Diyarbakır, och sade efteråt att deras vänner inte borde berövas friheten "ens en timme till". De två har fungerat som mellanhänder mellan Ankara och den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan och träffade Erdoğan den 13 augusti. Initiativet fick sin rättsliga ram när parlamentet den 10 augusti antog en lag i tolv artiklar om nationell solidaritet och stärkt social sammanhållning med 467 röster mot 87 och sju nedlagda.
Fyra plan från tre turkiska flygbaser deltog den 13 augusti i en av Natos övningar i integrerat luft- och robotförsvar i rumänskt luftrum, uppger det turkiska försvarsministeriet. Det rörde sig om två F-16 från Bandırma, ett spaningsplan av typen E-7T från Konya och ett tankflygplan KC-135R från Adana. Ministeriet beskriver övningen som första gången avfångning av långsamtgående mål genomförts inom denna form av samverkan.
Ett föremål som flöt i land på Başoğlustranden i Kaynarca i provinsen Sakarya visade sig vara skrovet till en obemannad farkost av rysk Gerberatyp, utan sprängmedel. Gendarmeriet och kustbevakningen kallade in marinens röjdykarenhet, kallad SAS sedan larmcentralen tagit emot en anmälan. Fyndet är det senaste i en lång rad drönare som hittats längs Turkiets svartahavskust sedan kriget i Ukraina inleddes, i provinser som Ordu, Zonguldak, Bartın, Samsun och Istanbul.
En drönare som kom in i rumänskt luftrum från Moldavien upptäcktes klockan 04.44 omkring 24 kilometer norr om Galați och sköts ner klockan 05.01 av ett spanskt F-18 som ingår i Natos luftpatrullering och är baserat på Mihail Kogălniceanu. Vraket antas ha fallit i obebyggd mark mellan byarna Băleni och Cudalbi. Det var den fjärde drönaren som skjutits ner över Rumänien i år, efter att rumänska F-16 i juli fällde tre, första gången landet självt förstörde sådana farkoster efter dussintals intrång.
Branden i östra Belgien fördubblades på ett dygn fram till söndag morgon och är den största som uppmätts i landet. EU:s civilskyddsmekanism aktiverades på lördagen, och tre helikoptrar och två vattenbombande flygplan kom från Sverige, Nederländerna och Tjeckien. Bränder härjade samtidigt i flera andra europeiska länder, bland dem Grekland och Kroatien, där tusentals människor har tvingats lämna sina hem.
Marockanska säkerhetsstyrkor skingrade på lördagen hundratals människor som gömt sig i bergsterräng utanför Fnideq, sydväst om den spanska enklaven Ceuta. Marockanska medier uppger att 294 personer greps, varav 46 marockaner och övriga från länder söder om Sahara. Insatsen svarade på en uppmaning i sociala medier till en ny massövergång, sedan tiotusentals människor den 30 och 31 juli tog sig över till fots och simmande i ett förlopp där humanitära organisationer räknar till minst 141 döda.
Avtalet undertecknades den 17 juni av Donald Trump och Irans president Masoud Pezeshkian efter samtal som Pakistan stod värd för, och skulle avsluta mer än tre månaders krig. Det löper ut måndagen den 17 augusti medan båda sidor anklagar varandra för brott mot det. Utrikesminister Abbas Araghchi skrev på Telegram i lördags att Iran ännu inte beslutat att återuppta förhandlingar med USA, samtidigt som medlare från Qatar och Pakistan fortsätter utbyta budskap. Texten gav högst 60 dagar till ett slutavtal, krävde att USA skulle häva sin sjöblockad inom 30 dagar och utlovade ett återuppbyggnadspaket på minst 300 miljarder dollar; den 7 juli förklarade Trump avtalet "över".
Utrikesministrarna i Förenade Arabemiraten, Qatar, Jordanien, Indonesien, Pakistan, Turkiet, Saudiarabien och Egypten säger i ett gemensamt uttalande att Israels avvisande av en färdplan i femton punkter "innebär ett direkt förkastande av den övergripande planen" och att ansvaret för att blockera fredsansträngningarna nu ligger hos Israel. Färdplanen kommer från Board of Peace, det organ som Donald Trump är ordförande för, och hade enligt uttalandet redan godtagits av palestinska falanger. Benjamin Netanyahu bekräftade avvisandet inför sin regering och har sagt att israeliska styrkor inte lämnar Gaza förrän Hamas är helt avväpnat. De åtta preciserade inga följder.
Arabförbundets talesperson Gamal Roshdy kallar angreppen mot Nabatiyeh och kringliggande byar och orter, som pågått sedan morgonen den 15 augusti, "en tydlig kränkning av Libanons suveränitet" och en upptrappning som kan spåra ur försöken att lösa konflikten. Israeliska flyganfall mot de sydliga orterna Deir al-Zahrani och Ansar dödade elva människor, bland dem barn, och skadade nitton, trots vapenvilan. Israeliska premiärministerns kansli medgav att civila dödades och hävdade att Hizbollah placerat civila i området. Vapenvilan trädde i kraft den 17 april och har förlängts flera gånger; libanesiska hälsoministeriet uppger att angrepp sedan den 2 mars dödat 4 335 personer.
I ett inlägg på Truth Social på söndagen skrev Donald Trump att övningarna är dyra och sänder en "helt olämplig och fientlig" signal till Nordkorea, som han beskrev som respektfullt under hans tid i Vita huset. Han sade att det var för sent att ställa in dem och att han därför gett försvarsminister Pete Hegseth i uppdrag att "kraftigt minska" dem. Övningen Ulchi Freedom Shield ska pågå elva dagar från den 17 till den 27 augusti med 18 000 sydkoreanska soldater, och Sydkoreas försvarsministerium meddelade att den genomförs enligt plan.
Efter att Jimmie Åkesson i P1 Morgon sagt att Sverigedemokraterna inte vill lägga några pengar alls på integrationen svarade Liberalernas ledare Simona Mohamsson att regeringen är överens om "en effektiv integration som bygger på fakta" och att allt inte handlar om pengar utan om styrning. Hon avvisade bilden av en konflikt med SD och placerade konflikten i stället mellan Liberalerna och vänsterpartierna. Samma dag, fredagen den 14 augusti, presenterades en utredning på regeringens uppdrag, byggd på World Values Survey, enligt vilken var femte migrant som bott i Sverige i mer än tjugo år aldrig har förvärvsarbetat.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade på fredagen att regeringen och Sverigedemokraterna tillsätter en utredning, presenterad som en "slöserikommission", för att gå igenom statens utgifter och pröva vad staten ska göra mer och mindre av. Motiveringen är att säkra ökade försvarsutgifter och att inte ta ut mer skatt än nödvändigt. Åke Nordlander, generaldirektör vid Exportkreditnämnden, blir särskild utredare, med delredovisning senast den 12 mars 2027 och slutredovisning senast den 21 januari 2028.